Alla inlägg av kolonierna.se

tankar drömmar utan rot…

datorn suger, suger in mig
in i sinnes-villan
in i inom-huset
med sin drogiska förförelse
suger den in mig
i en artificiell sommar
plåga
datorn!

det är datorns fel!
husets fel! det suger!
jag vill inte va en missbrukare längre
jag vill inte logga in
på patriarkatets operativsystem
och dra en lina på fejjan
jag vill inte va hög på teknologi

men dom säger att jag har ett val
att jag är fri
att jag bara kan sluta när jag vill
och jag vill
jag vill inte bo-fastna framför
en dröm utan rot

jag vill inte tanka maskinens tankar
dom är en sinnes-villa
en sinnes-villa som suger ut det
som ännu dör och vaknar och dör och vaknar

jag loggar in
i det legala flyktruset
bort från utom-huset
bort från baksmällan, bort från kollapsen
bort från den nakna sanningen
bort! bort! bort från allt
som finns där ute
ute i kolonierna av mitt medvetande

Pyhäjoki

”Even if the last weeks have been exhausting, rough and even dangerous, we’re glad to inform that the resistance still exist!

The care for our environment, nor future generations have not succumbed in front of our oppressors, and for that we have you, our supporters to thank of. Every act of solidarity works like fuel for our struggle against those who seeks to maim our future for fast profits.”

Läs mer på deras sida; https://fennovoima.no.com/en/      (på engelska)

Konstig och fel och aggressiv och galen

Ibland känns det som att vad jag än gör så blir jag stämplad som en naiv idiot eller en smutsig odåga. Ibland känns det som att jag bara är i vägen och gör fel hela tiden. Ibland får jag intrycket av att mina föräldrar inte tycker om mig, att folk tycker att jag är konstig. Ibland gör det ont. Ibland känner jag mig ensam. Ibland känner jag mig utanför.

Ibland önskar jag att jag bara va som alla andra; att jag liksom bara kunde hoppa på Matrix igen; att jag liksom bara kunde få flytta in och bo-fastna i nån sinnesvilla i nått medelklass-kvarter och bara ha det gött. Men kan inte. För jag hatar skärmar och väggar och hightech-mojänger och pappersarbete och led-lampor och polyester-strumpor. Jag hatar att vara normal och bo inom hus.

Jag vill inte vara ett djur som sitter fast i en bur och dricker civiliserat vatten, dvs radioaktivt vatten, dvs vatten fullt av fluor och arsenik. Jag vill inte sitta fast i en bur och andas maskinpruttar. Jag vill inte att stadens ljus våld-täcker stjärnhimmelen när jag försöker hitta Casiopeja och Orion och Karlavagnen. Jag vill inte matas av en monokultur och snorta kolonial-herrarnas legala flyktrus på Ica. Jag vill bara skrika. Fuck off!

Jag vill inte vara en sönder-domesticerad chihuahua när jag kan vara en varg. Jag vill inte vara en sönder-domesticerad människoapa när jag kan vara en vilde, en barbar; en kåt törstandes transcendental kannibal.

Varför vara inne och rätt när jag kan vara ute och fel? Jag vill vara så ute som det bara går. Jag vill vara mörkad, illegal, skrämmande, efterlyst, tabubelagd, ful, otämjd, töntig, psykstörd och helt åt skogen fel, enligt deras maktspel.

Jag vill va så fel, så fel, så fel som det bara går. Jag vill per definition vara ett klimathot mot kolonial-herrarnas artificiella ekosystem; som en ursinnig häxa; som en obscent våldsamt kriminell rebell, som ett vildsint psykfall, en arbetslös knarkare, en bögig shaman, en schizofren ligist, en naiv terrorist, en transexuell pleidiansk luddit, en sexlysten bipolär samhällsparasit eller nån annan abnormativ skit.

Jag vill va ute, ute i kolonien, ute i min natur. Jag vill vara ute,  iaf om det är dom i stan sitter inne på definitionsmakten, iaf om det är inne att vara bo-fast i en bur. Jag vill vara ett djur. Jag vill vara som ett ogräs i kolonial-herrarnas monokultur. Jag vill vara fel. Ju mer fel desto bättre. Jag vill vara ett hot. Ju mer hotfull desto bättre. Jag vill komma ut. Ju längre ut desto bättre.

Jag drömmer om att vara vildare än jag kan föreställa mig i min vildaste av vildaste fantasi!

I lav ya all ya crazy bastards!

Ps. Sabotage is laav! <3

 

 

Hänsyn?

SCA avverkar, och de är vänliga nog att lämna ”hänsynsstubbar”. De är till för att inte maskinen som markbereder ska köra sönder stigar. Markberedning är när de plöjer upp marken och gör kullar där de planterar nya träd, om du har gått på ett kalhygge har du säkert märkt hur ojämnt och jobbigt det är. Så där kan vi gå sen och njuta av de vackra kalhyggena. Tack SCA.

Vi är rädda att ni ska dö

Smärtan, den skarpa som tvingar oss in i ångest. Smärtan, som får oss att bli destruktiva. Vad gör vi med den?

Under ockupationen i Umeå så var det en jobbig stämning. Det var många människor på samma ställe som verkade må dåligt. Jag fick intrycket av att en del använde droger för att dämpa sin ångest och depression.

Jag vill inte vara en del av en sån kultur. Det är inte anarki för mig. Eftersom att jag själv mår dåligt så dras jag lätt ner i destruktiva mönster. Det är otryggt och jobbigt och gör mig illa.

Kolonierna måste börja granska sig själv som rörelse. När några inte mår bra och skadar sig själva så skadar det hela flocken. Det finns gånger vi i olika grupper kan bli sektiga och uteslutande. Det finns gånger jag och andra varit macho och kört över andras känslor.

Kanske är det ibland bra att söka hjälp på andra ställen än inom gruppen, kanske har vi inte alltid det som behövs för att hjälpa varandra. Jag känner att mitt hat mot samhället har gjort mig rädd för att söka hjälp hos dess institutioner. Detta har varit destruktivt för mig i och med att jag redan långt tidigare hade behövt den hjälpen.

Känslor är inte alls lätt. Men det är just därför vi måste prata om dom. Vi måste tillåta varandra att känna och att ta plats med våra känslor. Det kanske låter som en självklarhet. Men i en grupp kan känslor ofta ta omvägar, yttra sig på destruktiva sätt istället för att låtas bearbetas tillsammans.

Om vi ska driva en kamp, måste det jobbiga i kampen som trauman och rädsla pratas om. Varje gång. Hela tiden. För det blir till slut osynligt och svårt att förstå sig på när det hela tiden grävs ner djupt inne i allas hjärtan. Våra hjärtan är ömtåliga men också starka om vi tillsammans tillåter varandra att känna. Känna mycket och känna lite. Tillåter oss att vara ledsna, glada, arga, nyfikna, rädda, spralliga, irriterade, stressade, fantasifulla, nervösa, hoppfulla, lyckliga etc.

Vi är rädda att ni ska dö. Ni är våra vänner. Vi bryr oss om er. Ni är värda att må bra, att må bäst.

Texten är skriven av flera olika personer.

/Koloniernas sinnessjuka psykfall

Kaos Haus: illegal konst

Detta bildspel kräver JavaScript.

Vi ockuperade ett hus som förvandlades till ett interaktivt konstobjekt; som en zon för radikalisering, förvildning och intimisering. Där samlades folk för att skapa, dela, dansa och bara hänga. Huset döptes till Kaos Haus, och mer och mer folk började dyka upp och dekorera huset, spotta på golvet, röka gräs och göra vad en nu kände för att göra! Allt var allas. Inte ens konstverken ägdes eller var statiska. Stämningen var frigörande och inspirerande. Det var ju spännande att bryta mot lagen, och kul. Praktiken ledde in oss på samtal om heliga växter, snatteri, skog, lagar, normer, makt och ideologi. Det var oundvikligt. Vem är det som säger att en måste följa lagen? Gör va fan du vill vettja!

Och när en väl har levt i Kaos ett tag är det svårt att sluta. Anarki och frigörelse blir ett beroende större än något annat. En vill liksom bara fortsätta att omvandla det fula till det vackra i all oändlighet. Och när en ser hur ful civilisationen är så vill en bara kasta färgbomber över skyskrapor och shoppingcentrum tills dom fylls av kaotisk mossutveckling och ludditisk återväxt.

Ett hett tips: ockupera ett hus (boende check), snatta och dumpstra (mat check), ha kul, planera en kupp, och lär av varandra (check check check). Go! Världen är vår!

Här är lite bilder vi tog i all hast efter att ha blivit utslängda av polisen.

GTA Irl! <3 mother fuckers.

den pågående revolutionen fortgår som av sig själv

..Det är ju inte som om vi har något val! Det enda valet civilisationen ger oss är vems röv vi ska slicka.

Här får ni lite fotografier över hur det kan se ut när vi tar valet i våra egna händer, istället för att lyda överheten blint.

vy från balkongen
vy från balkongen
VarDASrummet fräscht med PLYwoodTV3000
VarDASrummet fräscht med PLYwoodTV3000
gömt bakom de stora fina trena finner du den frihetens HÜS! (((((everyone loves (ful) german)))))))))
gömt bakom de stora fina trena finner du den frihetens HÜS! (((((everyone loves (ful) german)))))))))

Puss och hej kom o hälsa på mej…oss.