Etikettarkiv: gruvmotstånd

Festival i Repparfjorden 7-9 Juli

Två år efter den 100 dagar långa ockupationen i Repparfjorden annordnas nu i Juli en festival på platsen.

Two years after the 100 days long occupation in Repparfjorden there will now in juli be a festival on the site.

Facebook: https://m.facebook.com/events/3511108989170448/?paipv=0&eav=AfYOEvYUDsJRe94QZ753BrCMWfJbCuxfUECDPfKAPZvrcirbk1T6fjm7Fa6SB5_HDz0

Skill share i Enontekiö

Direkt följt av festivalen kommer det att vara en skill share i Enontekiö i Finland 10-16 juli vilket ligger på vägen ner till Sverige från Repparfjorden. Så varför inte bara ta båda när man redan är där uppe. För mer information kontakta oss så kan vi medla er vidare.

Directly followed by the festival there will be a skill share in Enontekiö in Finland 10-16 juli which is in the way south to Sweden from Repparfjorden. So why not just take both when you are already up there. For more information contact us.

The torrefied pellet plant will not be built on the Limousin mountain!

Limosinbergen

The torrefied pellet plant will not be built on the Limousin mountain!

This is an invitation from the Limousine Mountain to all potential
accomplices who oppose the industrial offensive currently taking place
under the veil of an ‘ecological transition’.

To our dear Friends in struggle in Khimky, in Bure, in Iceland, in Notre
Dame des Landes, in Białowieża, in Durham, in the the Cevennes
Mountains, in the Mi’kmaq Territory, i amazonia, the woods of  Charnie,
in Cambo, in Salau, in the Susa valley, in Dompierre, in Roşia Montană,
in Standing Rock, in Gueret, in Atenco, on the Isthmus of Tehuantepec,
in Chalkidiki, in Saint Victor, at the Lake Baikal, in Wallmapu
(Mapuche-Territory), in Guayana, in Saint-Yrieix-la-Perche, in Pyhäjoki,
on the dunes of Trégor, in İstanbul, in Landivisiau, at the Hambacher
Forst, in the Woods of Chambaran, at the Makwa Camp (Ojibwe
Territories), in Loc Envel, in the K’iche Territory, on the shores of
Kafue, in the Wendland, in the Niger Delta, in the Gran Chaco, in
Merléac, in Norra Kärr Vättern, in the gardens of Lentillères, in the
Treburer Woods, in Jabiluka (Mirarr Territory) – and everywhere  people
counter the industrial madness…

Hello

We write to you from the mountains of Limousine, somewhere in central
France. Our region is being threatened with the construction of a
torrefied biomass plant. This large-scale industrial project is being
planned in the small rural towns of Bugeat and Viam, in the Corrèze
region, an area that is a natural refuge with valleys, moors and
forests.

The development plans are being lead by a venture capitalist1 who
stumbled upon a great opportunity to make a quick buck when he made
friends with the president of the Corrèze city council
2, who is known
for his ties with the agro-industrial lobbies. Despite numerous concerns
and well-argued opposition to the plan, the public inquiry has announced
its support for the project. This makes it clear that they intend to
carry out their plans of development by force. Thus we have entered a
new phase of our struggle and the time has come to call for your
support.

The goal of this project is to introduce a new torrefaction method that
was developed in the US. The product produced will be marketable as
‘renewable energy’ and it will be burned in French coal plants. In
short, this is an obvious attempt at a ‘green washing’ campaign that
seeks to save the same energy devouring system that has pushed us to the
brink of collapse. The magnitude of the project and the astronomical
quantities of raw plant material that it would transform into charcoal
(including the roots of the felled trees) would quickly make a desert of
our fragile mountain soils.

In recent decades, these soils have already suffered from the industrial
exploitation of resinous wood plantations. Heavy machinery, systematic
clear-cutting, rootstock removal, pesticides and heavy rains have all
taken a huge toll on our environment. It is undeniable that this process
of exploiting our natural resources is disastrous. The pellet plant
would serve as a bonus for this suicidal logic.

The development of ‘biomass’ energy seeks to put the forest as a whole
to work. This voracious beast is on the verge of attacking the plateau’s
beautiful hardwood forests as well. These mixed forests regrew on the
land in an unregulated manner after they were abandoned during the rural
exodus. These lands are now being targeted by developers who want to
control, calculate and profit from these wild regions.

For us, the struggle is about more than mere resource management or the
preservation of our particular lifestyle. This is a fight to affirm a
different way of relating to the world. We humans are but a small
fraction of that world. Like many of you, we have decided to turn our
back on our species’
frenetic race towards its own destruction. This fatal destiny of mankind
is not ours. We choose to live as earthlings amongst a diversity of
earthlings, and to defend that which makes life possible. It’s on behalf
of nature itself and its violent impulses to defend itself (which we
have only seen a small portion of) that we have made the decision to
hinder anyone seeking to add to the general pillage.

The various struggles that you all have lead all over the globe in
recent years have been a great inspiration for us. Today we would like
to contribute to a necessary effort of coordinating on at least a
European scale. There is much to share and to learn about facing off
against these projects. Even though each project seems different, they
are all expressions of the same old extractivist logic. A logic that
tries so conceal itself by hiding behind the moral alibi of an
‘ecological transition.’ Let’s share our analysis, our stories,
techniques and strategies, many of which were successful.

We invite you to come and visit us, to lend a hand if the need arises,
or to express your support in any way possible. Whether it’s today,
tomorrow, or in the weeks and months to come, we hope you will fight
alongside us during this decisive and time and help us bury this project
once and for all.

A big thank you to all. We hope to see you soon

Friends of the Limousin forest

amisdelaforet [at] riseup.net

*1  M. Gaudriot CEO of the enterprises CARBON’ ENGINEER BUGEAT-VIAM  and
SOMIVAL
*2  M. Coste, president of the Conseil Général de la Corrèze.

Gállok sommaren 2017 – Motståndet växer!


Under sommaren som gick så höll vi ett protestläger i Gállok. Åter blockerade vi vägen till inmutningen. Denna gång fanns inga maskiner från Beowulf mining/Jokkmokk Iron Mines AB att stoppa på platsen. Men vi genomförde en konstnärlig manifestation där vi brände en grävskopa gjord av rester från det kalhygge som skövlats för att förbereda gruvdriften. Eventet fick namnet Burning Machine Festival. Lägret besöktes frekvent av människor, från närmsta grannar till sydamerikaner. Kontaktnätet förgrenade sig in i EU-parlamentet, riksdagen, kommunhuset, turistnäringen, renskötseln, universitet mm. Tack till alla som kom för att stödja och delta i kampen. Vi kommer förmodligen aldrig kunna stoppa kapitalismens girighet som driver kolonialismen, men vi kan stå vid fronten och med våra kroppar stoppa varje gruva de tänker öppna. Vi organiserar oss och visar att Motståndet Växer!

Kamp i kolonierna: Förorten och Sápmi

SVT visade ikväll (11/9) två olika dokumentärer om kampen mot exploatering ute i kolonierna:

Först ut var ”Förortens Pantrar” om Pantrarna i Biskopsgården i Göteborg som organiserar folk i området till kamp mot förtryck, diskriminering, utanförskap och för en förändring på deras egna villkor. Sjukt peppande film!

Senare visades ”Skattkammaren” om gruvboomen i Sápmi, i filmen främst om Arctic Gold som vill exploatera renbetesmarker runt Guovdageaidnu i vad som av kolonialmakten kallas norra Norge. Inte fullt så peppande men en intressant berättelse om hur Sápmi ska bli Fort Europas ”Top mining region of the world”.

Förorten och glesbygden är två sidor av samma koloniala struktur och därför är det så intressant att se dom i ett gemensamt sammanhang. Systemet vi lever i har alltid fått sin näring från att slå sönder sociala gemenskaper och suga upp dom spillror som blir kvar – trasiga och utlämnade individer – in i löneslaveriets fångenskap för att driva på dom industrier som föder makten. Att slå sönder lokalsamhällen och riva upp människor från sin trygghet och sin försörjning är själva livsnerven i kapitalismen, en förutsättning för att få billig arbetskraft till industrierna i städerna. Så gick det till när Europa industrialiserades och så går det till i resten av världen – i Kina, i Indien, i Sápmi. Glesbygden, som genom just detta system blir allt glesare, är därifrån människor dras upp så att deras marker kan exploateras, och förorten är underklassens sopstation där dom dumpas och tvingas leva på smulorna från att serva överhetens imperiebygge. Det är ingen slump att en i filmen om förorten säger att ”vi har inte valt att komma hit, svenskar hade gjort likadant om det började regna bomber där dom bor” medan en annan i filmen om glesbygden säger ”Vi tvingas ut i världen för att finna något att äta, men det är inte så säkert att vi finner det”. Enjoy Colonialism!

Förortens Pantrar (tillgänglig till 11/9 2015)
Skattkammaren (tillgänglig till 11/10 2014)

Elden är Lös!

Som en del av antivalarrangemanget Elden är Lös anordnas en temahelg kallad Fast Mark, Rent Vatten i Jönköpings Kulturhus nu i helgen. Folk som varit med i Ojnare, i Gállok och i Norra Kärr kommer att prata idag lördag kl. 16.45-17.45 kring temat motstånd och delta i ett panelsamtal kl. 18.30-19.30 kallat ”Vad vill vi ha? Gruva eller Vatten?” med forskare, fältbiologerna och Aktion Rädda Vättern. Dessutom kommer filmen om kampen i Gállok – ”the Gállok Rebellion” – att visas imorgon söndag kl. 14.00.

För information om alla andra spännande föreläsningar och aktiviteter, besök arrangemanget Fast Mark, Rent Vatten här: https://www.facebook.com/events/1441087009514274/

 

Gruvfritt Norra Kärr – Stödaktion i Jönköping #NorraKärr

I solidaritet med de som kämpar mot gruvplanerna norr om Gränna utfördes under onsdagen en aktion i Jönköping. Vårt budskap kan nu ses runt om i stan.

Staten säljer ut vår mark till storföretag som inte ger ett dyft tillbaka, om inte en förgiftad sjö. Tasman, staten och politikerna vet lika väl som vi vilka risker dagbrottet i Norra Kärr innebär, men väljer den kortsiktiga vinsten framför rent vatten.

Vad annat kan vi göra än att ta saken i egna händer?
Fortsätter provborrningarna i Norra Kärr så forstätter  aktionerna.

För rent vatten och anarki!gruvfritt norra kärr

På gång vid #Norra Kärr!

Planer;
Ikväll klockan 22.00 kommer vi vara i Gränna och projicera bilder och prata med folk.
Torsdag; en aktion på förmiddagen och rundvandring i Norra Kärr på eftermiddagen 14.30
Fredag; filmkväll! Vi kan se våra filmer från tidigare läger eller andra som känns intressant, t.ex. Resist och Jakten på sällsynta jordartsmetaller
Lördag; Workshops – mediaaktivism, trädklättring
Söndag; Stormöte
Nästa vecka har vi inte bestämt än!

Brev till anti-gruvrörelsen

Vi anser att anti-gruvkampen är en del av en större generell kamp mot industricivilisationen, kapitalismen, staten, patriarkatet, kolonialismen eller vad en nu vill kalla alla de institutioner och fenomen som förtrycker och förstör våra liv och omgivningen vi lever i. Allt måste bort. Vi måste inse att vi alla är naturens barn. Att se naturen som något som är till endast för människan är vidrigt och en del av den koloniala och dominerande kulturen vi vill bekämpa.

 

Med erfarenheterna av gruvmotståndet i bland annat Ojnare och Gállok bör vi nu se framåt, inför fortsatta och kommande strider, och fundera på vilka metoder som faktiskt fungerar och på vilket sätt vi kan föra en effektiv kamp fortsättningsvis.

 

Till att börja med är en effektiv kamp en nykter kamp. Att berusa sig i stundens hetta, då blockaden står på vägen, eller när vi utför manifestationer etc., är inte ansvarsfullt utan passiviserar oss bara. Alkohol är maktens verktyg för att förlama ursprungsbefolkningar och fattiga klasser i samhället, och förstärker bara patriarkatets strukturer och våldsamhet överlag. Det är viktigt att vi förstår alkoholens effekter på vår förmåga att effektivt kämpa för frigörelse.

 

Vi måste förstå att kompromisser inte leder någonstans. Vi kan inbilla oss att vi vinner små steg, men i den huvudsakliga striden slukar makten allt som kommer i dess väg. Vi måste vara smartare än så. Att springa till kolonialisterna och be om lov håller inte. Om vi vill komma någonstans så måste vi ta saken i egna händer. Det är så vi blir ett äkta hot mot makthavarna. Vi kan inte nöja oss med att sakta ned förstörelsen genom att reformera och kompromissa. Då har vi inte vunnit ett endaste dugg.

 

Det är viktigt att alla får bedriva sina egna kamper, och att alla står ensamt ansvariga för sina egna handlingar. Därmed innebär inte det att vi ska dömma andra för deras val av aktioner och metoder utan i stället solidarisera och söka förståelse. Alla kan göra och tycka det som de känner att de vill göra och tycka. Det behövs en mångfald av gärningar och åsikter i kampen. Det är därför viktigt att de som inte vill ta till radikalare metoder på egen hand ändå stödjer dem som är villiga. En dogmatisk och exklusiv icke-våldsattityd gör oss svaga och förhindrar verklig förändring. Vi måste stå upp tillsammans, enade i kampen mot en gemensam fiende; för vi är inte ett ”vi” som i att vi gör och tycker likadant. Vi är bara människor som känner av situationens bisarrhet och att vi måste göra något åt det. Motståndet är vår gemensamma ståndpunkt.

 

Specifika aktioner eller metoder som skulle kunna beskrivas som icke-våldsamma fungerar bäst då de komplementeras utav det illegala och konfrontativa. Kolonialisterna och makthavarna försöker intala oss att det bara är de som har rätt till att använda alla metoder för att få genom sin sak. De skickar poliser till att gå deras ärenden. De brukar våld, eller hot om våld. De vill få oss att tro att det är mindre våldsamt att stå med banderoller, och titta på medan företag förstör hela ekosystem, än att sabotera maskiner eller attackera polisen när de skyddar dessa företag. Vi får inte begränsa kampen så. Då går vi rakt in i deras fälla. Kom ihåg parollen i Gállok: Maktens metod är att söndra och härska. Vi måste vara pragmatiska och smarta. Vi måste hålla ihop. Vi måste sätta hårt mot hårt. Och framförallt måste vi vara modiga. Alla metoder är tillåtna.

 

För när det handlar om liv eller död så finns det inget rätt eller fel. Då gör en vad som krävs. Då är alla metoder tillåtna. Och den situationen passerade vi för länge sedan. Vi har inte tid att bråka om metoder när alla metoder behövs. Det behövs både flyers, sabotage, lek, samtal, blockader, manifestationer, civil olydnad och allt annat som fantasin kan frambringa. Lagen får inte hindra oss. Då har vi inte en chans. Vi måste sätta vår egen moral över moralen som makten påtvingar oss. Vi är fullt kapabla till att veta vårt eget bästa.

 

Att verkligen älska existensen med dess skogar, myrar och sjöar, med alla dess invånare, från sädesärlan till människan till björnen, är att ta till alla taktiker som en bara kan mot alla former av förtryck. Låt oss enas i denna kärlek och frustration; inte som i något partiprogram eller en ideologi, utan som i en längtan efter en värld vi bara kan drömma om, en längtan efter den eviga dansen.

 

(Vänd nu blickarna mot kommande kamper. Och skåda din omgivning. Det finns massor att göra. Fördelen med att göra motstånd är att det finns arbetstillfällen i alla skrymslen och vrår)

 

Må kampen fortsätta. All makt åt skogen!

 

/Några gruvmotståndare