Är du anarkist eller nyfiken på’t? Är du intresserad av avkolonisering, miljökamp, nedrustning eller arbetsplatskamp? Vill du hänga med andra aktivister, dela kunskap och smida planer? Kom på läger 4-6 oktober 2024 i Lule.
Målet me lägret är att lära känna varandra och höra om kamper och andra viktiga saker som sker i våra närområden. Vi lär oss vilka kamper vi vill va del av och vilka kamper som behöver blomma ut.
Sveriges utnyttjande relation till norr och även relationen mellan kust och inland är ett viktigt problem som vi hoppas deltagarna har lite kännedom om. Vill en kika närmare på de i förväg rekommenderas boken ”no mines in gállok” släppt på kolonierna.se.
Vi kommer vara i Lule inom lokalbussarnas räckvidd. Vi sover i möteslokalen så toga med liggunderlag och sovsäck eller liknande. Om du verkligen vill tälta finns viss men inte ideala möjligheter att göra de inom gångavstånd från lokalen.
Nykterhet under helgen är ett krav och vegansk mat kommer säljas. Finns även tillgång till enklare kök.
Anmälan: kolonierna@riseup.net , mer information om plats, schema, boende och mat kommer efter anmälan.Aktiviteter: Vill du hålla i en verkstad? Har du önskemål om vad vi ska göra, förslag på någon föreläsare vi borde bjuda in eller andra idéer inför träffen? De är vi som deltar som bestämmer innehållet. Så hör gärna av dig. Tillsammans skapar vi en fin och inspirerande helg.
Återigen har personer i Sollefteå kommuns glesbygd satt käpparna i hjulen för exploatörerna. Under en lång tid nu har området präglats av åtskilliga blockader av skogsmaskiner, ett hårt vindkraftsmotstånd, inventeringsgrupper och omställningsarbete. Här visar man på exempel på alternativa sätt att leva på såsom kalhyggesfritt skogsbruk, skogsvärn och samförsörjningsgrupper, samtidigt som man inte accepterar fortsatt förstörelse av sin livsmiljö och gör allt vad man kan för att försvara denna. Sollefteå kommun har kommit att bli mer och mer av ett problem-område för företag som vill exploatera.
SCA är ett av de största hoten mot livsmiljön i området. De äger mestadels av skogen och avverkar i allt större omfattning. Om och om igen hugger de ner skog med hög biologisk mångfald och kommer undan med det utan rättsliga följder. Men vi vet att förändringen vi vill se inte kommer att komma uppifrån, åtminstone inte av sig själv. Det är vi vanliga människor som måste skapa den.
Projekten i Sollefteå visar oss levande exempel på vägen framåt. De väntar inte på förändringen utan lever den.
Följ länken nedan för att läsa mer om hur man i Skogsnäs arbetar för att försvara och värna sin omgivning:
Till och med mer så än tidigare. Det tog många år innan fjorden hunnit återhämta något av sin kraft. Den förra koppargruvan på platsen lades ned 1987, men de negativa konsekvenserna är fortfarande en del av lokalbornas vardag.
Men vi vet att valarna faktiskt har kommit tillbaks, tillsammans med ett helt ekosystem av liv. Vi såg detta med våra egna ögon. Lokalborna sa åt oss att leta efter fågelansamlingar över vattenytan för att hitta dem. Med stora ögon såg vi hur två valar pustade moln av saltvatten, och plaskade med sina fenor, omringade av minst sex hoppandes delfiner. Som en och samma organism rörde de sig över fjorden. Livet läker och växer tillbaks om vi bara tillåter det.
Koppargruvor är hemska saker. De leder till avfall innehållandes extremt giftiga substanser. Några av världens mest potenta nervgift till exempel. Dessa giftiga metaller vill man återigen dumpa rakt ned i fjorden, nu på en ännu större skala. Har man inget vett och förstånd i skallen?
För två år sedan pågick en 100 dagar lång ockupation vid Repparfjorden för att förhindra Nussir från att kunna påbörja eländet. Detta ledde till att både en stor investerare drog sig ur avtalet och att bygglovet upphävdes. Sen dess har gruvprojektet stått stilla.
Återigen: hade det inte varit för denna civila olydnad hade antagligen gruvan varit i full fart just nu.
Men kampen är ännu inte helt vunnen. Det återstår att se vad som kommer att hända, men ännu verkar det inte vara någon aktivitet från gruvbolaget på plats just nu i alla fall och kanske inte i år heller.
Men som vi alla förstår så är det långt ifrån bara denna koppargruvan som håller på att förstöra förutsättningarna för liv i Norge. Runt lägerelden får vi bland annat höra om fiskodlingarna, ojleutvinningen, vindkraftsetableringarna, den utökade infrastrukturen…
Repparfjorden is still alive!
Even more so than before. It took many years before the fjord had time to recover at least some of its power. After the previous copper mine on the site was shut down 1987 the local people has been living with the negative consequences from this Lmining. But we do know that the whales have actually come back, along with an entire ecosystem of life. We saw this with our own eyes. The locals told us to look for aggregations of birds over the surface of the water to find them. With wide eyes, we watched as two whales blew clouds of salt water, and splashed their fins, surrounded by at least six jumping dolphins. As one and the same organism, they moved across the fjord. Life heals and grows back if we just let it.
Copper mines are horrible things. They create waste containing extremely toxic substances. Some of the world’s most potent nerve toxins for example. Now they want to dump these toxic metals straight into the fjord on an even larger scale. Don’t they have any sense in their heads?
Two years ago, a 100-day long occupation took place at Repparfjorden to prevent Nussir from being able to start the misery. This led to both a large investor withdrawing from the agreement and the building permit being revoked. Since then, the mining project has been at a standstill.
Again: had it not been for this civil disobedience, the mine would probably be in full action right now.
But the battle is not yet completely won. It remains to be seen what will happen, but so far there doesn’t seem to be any activity from the mining company on site right now anyway and maybe not this year either.
But as we all understand, it is far from just this copper mine that is destroying the conditions for life in Norway. Around the campfire, we hear about fish farms, oil extraction, wind power installations, the expanded infrastructure…
Se länk till pdf i menyn eller gå till: www.kolonierna.se/gallokbooklet/
För exakt 10 år sedan idag satte sig några aktivister på en gruvmaskin i Gállok utanför Jokkmokk. En redan långtgående kamp tog nu mer fysisk form och under sommaren följde en hård kamp emot provsprängningarna. Gállok lever än och motståndet växer fortfarande! Det vill vi fira genom att nu släppa boken ”No mine in Gállok: Ecocide and colonialism in Swedish-occupied Sápmi” för gratis nedladdning. Sprid kors och tvärs hur ni vill!
Då den första upplagan av boken tog slut innan vi ens hann lägga ut den till försäljning online har vi nu beställt 500 nya exemplar som kommer vara tillgängliga om ungefär en månad. För den som vill paxa ett ex så går det bra att skriva till oss på kolonierna@riseup.net.
Free download of the new Gállok book now available
See link to pdf in the tabs above or go to: www.kolonierna.se/gallokbooklet/
Exactly 10 years ago today, some activists sat on a mining machine in Gállok outside Jokkmokk. An already long-going struggle now took a more physical form, and during the summer a fierce struggle against the test explosions followed. Gállok is still alive and the resistance is still growing! We want to celebrate that by now releasing the book ”No mine in Gállok: Ecocide and colonialism in Swedish-occupied Sápmi” available as a free download. Spread as much as you like!
As the first edition of the book sold out before we could even put it up for sale online, we have now ordered 500 new copies which will be available in about a month. For those who want to get a copy, you can to write to us at kolonierna@riseup.net.
I några veckor nu har skogen i Juoksuvaara varit ockuperad. De senaste dagarna har det pågått skill share i trädklättring och knop-workshops för att kunna bygga diverse strukturer relevanta för en skogsockupation.
Det dök upp många människor från Finland och finsk-ockuperade Sápmi. Samarbeten utvecklas och nätverken växer. Vi inser att vi här uppe har mycket gemensamt. Det här är bara början på en sammanvävd kamp bortom nationalstatens gränser.
Forest occupation in Juoksuvaara again
In some weeks now the forest in Juoksuvaara had been occupied. The last days there has been a skill share in tree climbing and knot workshops to be able to build structures relevant for a forest occupation.
A lot of the people showing up came from Finland and Finnish-occupied Sápmi. Cooperations develope and the networks are growing. We realize that we who are living up here have a lot in common. This is just the beginning of an interwoven struggle beyong the borders of the national state.
Direkt följt av festivalen kommer det att vara en skill share i Enontekiö i Finland 10-16 juli vilket ligger på vägen ner till Sverige från Repparfjorden. Så varför inte bara ta båda när man redan är där uppe. För mer information kontakta oss så kan vi medla er vidare.
Directly followed by the festival there will be a skill share in Enontekiö in Finland 10-16 juli which is in the way south to Sweden from Repparfjorden. So why not just take both when you are already up there. For more information contact us.
Vårvintern är här och träden börjar sträcka på sina rötter. Timmerbilarna går stup i kvarten, och vi går som vanligt omkring och funderar på hur vi ska kunna sätta käpparna i hjulen för exploatörerna den här gången…
Arise sitter just nu på sina kontor och förbereder uppsättandet av vindturbiner i Salsjö och Ranasjö (så kallade Twin Peaks) i Sollefteå kommun som kommer att påbörjas i maj.
Sveaskog förbereder sig på att avverka kontinuitetsskog i Juoksuvaara i Pajala kommun under sommaren (antagligen någon gång efter början av maj).
Vasa Vind kommer, enligt sig själva, börja bygget av en vindkraftsindustri på Hällberget i Överkalix kommun (antagligen) våren 2024, och kommer antagligen dessförinnan vilja avverka, anlägga täkter och vägar mm. Därmed kanske börja redan i år med detta.
Dessa är bara några exempel på exploateringsprojekt som är på gång, och där det dessutom finns en aktiv vilja att stoppa. Ifall du vill engagera dig i kampen mot något av dessa projekt hör gärna av dig.
Some fights in the near future
Winter’s cold breath is beginning to blow and the trees are starting to stretch out their roots. Logging trucks multiply like cancerous cells in the veins of the Earth and we’re of course wandering around wondering how we can bring their colonial extractionism to a halt this time…
Arise’s corporate goons are sitting in their offices, planning the construction of wind turbines in Salsjö and Ranasjö (so-called Twin Peaks) in the municipality of Sollefteå, to begin in May.
Sveaskog (sweden’s national deforesting company) is preparing to cut down the forest in Juoksuvaara this summer (apparently sometime after the beginning of May).
Vasa Vind, according to themselves, will begin building a windpower industry in the protected conservation area Hällberget in Överkalix, supposedly spring 2024. Before that begins they plan to fell many trees in order to build roads and quarries. This may start soon.
These are just some of the many extractivist projects on the horizon, and are in areas with local resistance. If you want to be part of helping stop any of these, please reach out!
Vill du lära dig mer om hur man kan försvara skogar som hotas av avverkning? Är du nyfiken på idén om en skogsockupation?
I april samlas vi i Gässjö (Vilseskogen) i Ångermanland för att dela med oss av våra kunskaper och erfarenheter gällande hur man kan försvara skog. Tillsammans utforskar vi olika metoder. Vi kommer bland annat att gå in på enklare former av inventering av utrotningshotade arter, trädklättring med sele och rep, olika sätt att bygga blockader och strukturer. Fokuset ligget på det praktiska på dagarna och om kvällarna pratar vi strategi och annat framför elden.
Om du skulle vilja bidra med en workshop eller hålla i en diskussionspunkt får du gärna höra av dig. Det är vi tillsammans som skapar innehållet på lägret. Skicka ett mejl till oss för anmälan och för att få mer information gällande logistik, schema, vägbeskrivning osv. Skriv gärna om du har några speciella behov, kostpreferenser eller önskemål.
P.s. Skriv dessutom gärna ut affischen och sätt upp där du bor.
Kontakt: kolonierna@riseup.net
DEFEND THE FOREST
Do you want to learn more about how to defend forests threatened to become a clearcut? Are you curious about the idea of a forest occupation?
In april we gather in Gässjö (Vilseskogen) in Ångermanland to share our knowledge and experiences regarding how you can defend forest. Together we explore different methods. We will for example touch upon simpler forms of inventorying of threatened species, tree climbing with harness and rope, different ways of building blockades and structures. The focus will be on the practical during the days and in the evenings we talk strategies and other things around the fire.
If you would like to contribute with a workshop or be responsible for a discussion point you are more then welcome to contact us. We together will create the content of this camp. Send an email to us if you would like to come and to get more information regarding logistics, schedule, directions on how to get here etc. Write to us if you have any special needs, diet preferences or wishes.
Några gamla Gállok-aktivister var utanför Ájtte och sålde merch på Jokkmokks vintermarknad. Vi sålde t-shirts, tygkassar, patchar och zines. Allt för valfri donation. All vinst till kampen. Vi hade skitkul och många kom fram och pratade. Många unga, många samer, från alla möjliga länder.
Ifall du vill beställa en snygg t-shirt med ”No mine in Gállok” eller ”No mine in Sápmi” ska vi trycka många fler framöver. Det kommer främst att finnas svarta, gråa och vita kortärmade tröjor, men tryckfärgen kan variera. Ifall du har ett specifikt önskemål går det att ordna. Bara släng iväg ett mejl till kolonierna@riseup.net. Vi kan även skicka efter beställning. Mer info gällande pris och fler bilder på nya t-shirts och patchar kommer framöver.
Some old time activists were outside of Ájtte and sold merch on the Jokkmokk winter market. We sold t-shirts, bags, patches and zines. Everything for an optional donation. All the profit going to the struggle. We had a really good time and a lot of people came to talk. Many young, many Sámi, from all countries.
If you would like to order a nice tshirt with ”No mine in Gállok” or ”No mine in Sápmi” on we will print many more. There will mainly be black, whitw or grey tshirts, but the colour will be a bit different. If you have any specific wishes we can fix that. Just throw away an email to kolonierna@riseup.net. We can also send by post if you order. More info regarding price and more pictures on the new tshirts and patches will come soon.
Ojnareskogen är numera ett Natura 2000 område. Vilseskogens nyckelbiotop har utvidgats och avverkningsanmälan gått ut. I Blodstensskogen kommer antagligen 2/3 av skogen att bli ett naturreservat. Hela Lill-Skarjak har blivit en del av ett naturreservat på 890 hektar. Från Gällivare sameby har vi fått reda på att Sveaskog inte har avverkat en enda skog i deras område sedan Skogsupproret utförde sina blockader i närheten år 2019.
Vår slutsats är helt enkelt att motstånd lönar sig. Hade det inte varit för att människor satt sig i vägen och fysiskt satt stopp för dessa avverkningarna hade antgaligen alla de skogarna varit borta nu. Av de blockader och ockupationer som hänt de senaste 10 åren har faktiskt förvånansvärt många lyckats. Det är värt att fira tycker vi. Grattis allihopa!
2. Få kan göra stor skillnad
Den andra slutsatsen vi vill sprida är att det behöver inte vara så avancerat, och man behöver inte vara så många för att göra stor skillnad. Bara en liten grupp vänner kan göra all skillnad. I Lill-Skarjak var det till exempel bara tre personer som spontant körde dit och sa att de skulle sätta sig ivägen ifall de fortsatte att avverka. Nu är det ett gigantiskt naturreservat där. Tänk om fler gjorde spontan-aktioner på sina strötimmar.
3. Diversity of tactics vinner
Men de direkta aktionerna är självklart inte det enda som skyddat dessa skogarna. Dessa aktioner har varit en del av en mångfald av andra handlingar. Självklart är det mångfalden av gärningar som varit det som fungerat. Det har involverat allt från samtal, pappersarbete, demonstrationer, sabotage, konstskapande, barrikadbyggande, civil olydnad, samtal, byråkratiska processer, inventering osv. Men det går inte att bortse ifrån att utan det direkta fysiska motståndet hade många av dessa skogar varit borta vid det här laget.
Vill du veta mer om alla dessa kamper som pågått de senaste 10 åren. Läs vårt nya zine, och skriv gärna ut det så att fler kan läsa. Och gå gärna ut och gör saker så att vi faktiskt kan fylla på i zinet. Tillsammans kan vi se till att nästa utgåva blir en hel bok.
The Ojnare forest is now a Natura 2000 protected area. Vilseskogen’s key biotope has expanded and the clearcutting permit has expired. Two thirds of Blodstensskogen will apparently be made a conservation area. All 890 hectares of Lill-Skarjak has been declared a nature preserve. We’ve heard from the Sámi village Gällivare that Sveaskog hasn’t cut down a single forest in their area since the Forest Rebellion blockades in 2019.
We can easily conclude that resistance works. If it weren’t for physically putting our bodies in the way of the destruction, all of these forests would likely be gone now. Of all the occupations and blockades over the last ten years, a surprisingly large amount of them have been victorious. That’s worth celebrating. Congratulations, everyone!!
2. Even small numbers can make a difference
The second conclusion worth spreading is that resistance to colonialism in any of its forms doesn’t have to be complicated or advanced, and you don’t have to be that many people to make an impact. Even a small group of friends can make all the difference. For example, Lill-Skarjak started by just three people spontaneously driving there and declaring they’d sit in the way if they kept cutting. Now it’s a gigantic nature preserve. Imagine if more people did spontaneous actions on their free time!
3. Diversity of tactics wins
Direct actions are of course not the only strategy that has protected these forests. Many other types of actions have taken place over the last ten years. It is this widespread and creative approach to attacking from all sides that has been the strength of these campaigns. This has included phone calls, paperwork, sabotage, art, barricades, civil disobedience, bureaucratic processes, etc. But it goes without saying that without physically blocking the machines, the trees would no longer be here.
If you want to learn more about all of these fights over the last ten years, read our new zine and feel free to print it out so that more can read it. And of course, please go out and do more things we can write about in the next edition. Together we can make sure the next publication is a whole book!