Till och med mer så än tidigare. Det tog många år innan fjorden hunnit återhämta något av sin kraft. Den förra koppargruvan på platsen lades ned 1987, men de negativa konsekvenserna är fortfarande en del av lokalbornas vardag.

Men vi vet att valarna faktiskt har kommit tillbaks, tillsammans med ett helt ekosystem av liv. Vi såg detta med våra egna ögon. Lokalborna sa åt oss att leta efter fågelansamlingar över vattenytan för att hitta dem. Med stora ögon såg vi hur två valar pustade moln av saltvatten, och plaskade med sina fenor, omringade av minst sex hoppandes delfiner. Som en och samma organism rörde de sig över fjorden. Livet läker och växer tillbaks om vi bara tillåter det.

Koppargruvor är hemska saker. De leder till avfall innehållandes extremt giftiga substanser. Några av världens mest potenta nervgift till exempel. Dessa giftiga metaller vill man återigen dumpa rakt ned i fjorden, nu på en ännu större skala. Har man inget vett och förstånd i skallen?

För två år sedan pågick en 100 dagar lång ockupation vid Repparfjorden för att förhindra Nussir från att kunna påbörja eländet. Detta ledde till att både en stor investerare drog sig ur avtalet och att bygglovet upphävdes. Sen dess har gruvprojektet stått stilla.

Återigen: hade det inte varit för denna civila olydnad hade antagligen gruvan varit i full fart just nu.

Men kampen är ännu inte helt vunnen. Det återstår att se vad som kommer att hända, men ännu verkar det inte vara någon aktivitet från gruvbolaget på plats just nu i alla fall och kanske inte i år heller.

Men som vi alla förstår så är det långt ifrån bara denna koppargruvan som håller på att förstöra förutsättningarna för liv i Norge. Runt lägerelden får vi bland annat höra om fiskodlingarna, ojleutvinningen, vindkraftsetableringarna, den utökade infrastrukturen…

Repparfjorden is still alive!

Even more so than before. It took many years before the fjord had time to recover at least some of its power. After the previous copper mine on the site was shut down 1987 the local people has been living with the negative consequences from this Lmining. But we do know that the whales have actually come back, along with an entire ecosystem of life. We saw this with our own eyes. The locals told us to look for aggregations of birds over the surface of the water to find them. With wide eyes, we watched as two whales blew clouds of salt water, and splashed their fins, surrounded by at least six jumping dolphins. As one and the same organism, they moved across the fjord. Life heals and grows back if we just let it.

Copper mines are horrible things. They create waste containing extremely toxic substances. Some of the world’s most potent nerve toxins for example. Now they want to dump these toxic metals straight into the fjord on an even larger scale. Don’t they have any sense in their heads?

Two years ago, a 100-day long occupation took place at Repparfjorden to prevent Nussir from being able to start the misery. This led to both a large investor withdrawing from the agreement and the building permit being revoked. Since then, the mining project has been at a standstill.

Again: had it not been for this civil disobedience, the mine would probably be in full action right now.

But the battle is not yet completely won. It remains to be seen what will happen, but so far there doesn’t seem to be any activity from the mining company on site right now anyway and maybe not this year either.

But as we all understand, it is far from just this copper mine that is destroying the conditions for life in Norway. Around the campfire, we hear about fish farms, oil extraction, wind power installations, the expanded infrastructure…