Återigen har personer i Sollefteå kommuns glesbygd satt käpparna i hjulen för exploatörerna. Under en lång tid nu har området präglats av åtskilliga blockader av skogsmaskiner, ett hårt vindkraftsmotstånd, inventeringsgrupper och omställningsarbete. Här visar man på exempel på alternativa sätt att leva på såsom kalhyggesfritt skogsbruk, skogsvärn och samförsörjningsgrupper, samtidigt som man inte accepterar fortsatt förstörelse av sin livsmiljö och gör allt vad man kan för att försvara denna. Sollefteå kommun har kommit att bli mer och mer av ett problem-område för företag som vill exploatera.
SCA är ett av de största hoten mot livsmiljön i området. De äger mestadels av skogen och avverkar i allt större omfattning. Om och om igen hugger de ner skog med hög biologisk mångfald och kommer undan med det utan rättsliga följder. Men vi vet att förändringen vi vill se inte kommer att komma uppifrån, åtminstone inte av sig själv. Det är vi vanliga människor som måste skapa den.
Projekten i Sollefteå visar oss levande exempel på vägen framåt. De väntar inte på förändringen utan lever den.
Följ länken nedan för att läsa mer om hur man i Skogsnäs arbetar för att försvara och värna sin omgivning:
Se länk till pdf i menyn eller gå till: www.kolonierna.se/gallokbooklet/
Första blockaden av gruvmaskinerna 1 juli 2013
För exakt 10 år sedan idag satte sig några aktivister på en gruvmaskin i Gállok utanför Jokkmokk. En redan långtgående kamp tog nu mer fysisk form och under sommaren följde en hård kamp emot provsprängningarna. Gállok lever än och motståndet växer fortfarande! Det vill vi fira genom att nu släppa boken ”No mine in Gállok: Ecocide and colonialism in Swedish-occupied Sápmi” för gratis nedladdning. Sprid kors och tvärs hur ni vill!
Då den första upplagan av boken tog slut innan vi ens hann lägga ut den till försäljning online har vi nu beställt 500 nya exemplar som kommer vara tillgängliga om ungefär en månad. För den som vill paxa ett ex så går det bra att skriva till oss på kolonierna@riseup.net.
Free download of the new Gállok book now available
See link to pdf in the tabs above or go to: www.kolonierna.se/gallokbooklet/
Exactly 10 years ago today, some activists sat on a mining machine in Gállok outside Jokkmokk. An already long-going struggle now took a more physical form, and during the summer a fierce struggle against the test explosions followed. Gállok is still alive and the resistance is still growing! We want to celebrate that by now releasing the book ”No mine in Gállok: Ecocide and colonialism in Swedish-occupied Sápmi” available as a free download. Spread as much as you like!
As the first edition of the book sold out before we could even put it up for sale online, we have now ordered 500 new copies which will be available in about a month. For those who want to get a copy, you can to write to us at kolonierna@riseup.net.
Hur kan vi stoppa naturresursutvinningen på våra orter? Hur bygger vi en platt organisering? Vilka erfarenheter kan vi utbyta och lära oss av varandra?
Vi har två hus till förfogande och tält går att låna. Vi varvar utomhusumgänge med workshops, gemensam matlagning och andra aktiviteter. Nykterhet under helgen är ett krav och maten vi lagar kommer vara vegansk i den mån det är möjligt. Endast för personer bosatta i något av skogslänen (Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland-Härjedalen)
Anmälan: kolonierna@riseup.net eller i detta formulär
Aktiviteter: Vill du hålla i en workshop? Har du önskemål om vad vi ska göra, förslag på någon föreläsare vi borde bjuda in eller andra idéer inför träffen? Hör gärna av dig. Tillsammans skapar vi en fin och inspirerande helg.
Mer information om plats, schema, boende och mat kommer efter anmälan.
English
Curious about anarchism? Do you want to discuss colonialism, ”green” adjustments and how to make resistance? Do you want to meet other activists, share knowledge and make schemes? Come to our camp 20-22 january in North Västerbotten.
We need to gather strengths and make plans –
How can we stop the extractions of natural resources in our neighbourhoods? How can we build a non-hierarchal organization? What experinces can we exchange and learn from eachother?
We have two houses to our disposal and tents to borrow. We plan on having outdoors activities, workshops, communal cooking and other activities. Soberness is a requirement for coming to the camp and the food will be vegan as much as possible. Only for people living in the forest-counties (Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland and Jämtland-Härjedalen)
Registration: kolonierna@riseup.net or in this forum
Activities: Do you want to give a workshop? Do you have suggestions on what we should do, lectures we should invite or other ideas? Please let us know. Together we can create and nice and inspirational weekend.
More information on location, schedule, residance and food will be given after the registration.
Ojnareskogen är numera ett Natura 2000 område. Vilseskogens nyckelbiotop har utvidgats och avverkningsanmälan gått ut. I Blodstensskogen kommer antagligen 2/3 av skogen att bli ett naturreservat. Hela Lill-Skarjak har blivit en del av ett naturreservat på 890 hektar. Från Gällivare sameby har vi fått reda på att Sveaskog inte har avverkat en enda skog i deras område sedan Skogsupproret utförde sina blockader i närheten år 2019.
Vår slutsats är helt enkelt att motstånd lönar sig. Hade det inte varit för att människor satt sig i vägen och fysiskt satt stopp för dessa avverkningarna hade antgaligen alla de skogarna varit borta nu. Av de blockader och ockupationer som hänt de senaste 10 åren har faktiskt förvånansvärt många lyckats. Det är värt att fira tycker vi. Grattis allihopa!
2. Få kan göra stor skillnad
Den andra slutsatsen vi vill sprida är att det behöver inte vara så avancerat, och man behöver inte vara så många för att göra stor skillnad. Bara en liten grupp vänner kan göra all skillnad. I Lill-Skarjak var det till exempel bara tre personer som spontant körde dit och sa att de skulle sätta sig ivägen ifall de fortsatte att avverka. Nu är det ett gigantiskt naturreservat där. Tänk om fler gjorde spontan-aktioner på sina strötimmar.
3. Diversity of tactics vinner
Men de direkta aktionerna är självklart inte det enda som skyddat dessa skogarna. Dessa aktioner har varit en del av en mångfald av andra handlingar. Självklart är det mångfalden av gärningar som varit det som fungerat. Det har involverat allt från samtal, pappersarbete, demonstrationer, sabotage, konstskapande, barrikadbyggande, civil olydnad, samtal, byråkratiska processer, inventering osv. Men det går inte att bortse ifrån att utan det direkta fysiska motståndet hade många av dessa skogar varit borta vid det här laget.
Vill du veta mer om alla dessa kamper som pågått de senaste 10 åren. Läs vårt nya zine, och skriv gärna ut det så att fler kan läsa. Och gå gärna ut och gör saker så att vi faktiskt kan fylla på i zinet. Tillsammans kan vi se till att nästa utgåva blir en hel bok.
The Ojnare forest is now a Natura 2000 protected area. Vilseskogen’s key biotope has expanded and the clearcutting permit has expired. Two thirds of Blodstensskogen will apparently be made a conservation area. All 890 hectares of Lill-Skarjak has been declared a nature preserve. We’ve heard from the Sámi village Gällivare that Sveaskog hasn’t cut down a single forest in their area since the Forest Rebellion blockades in 2019.
We can easily conclude that resistance works. If it weren’t for physically putting our bodies in the way of the destruction, all of these forests would likely be gone now. Of all the occupations and blockades over the last ten years, a surprisingly large amount of them have been victorious. That’s worth celebrating. Congratulations, everyone!!
2. Even small numbers can make a difference
The second conclusion worth spreading is that resistance to colonialism in any of its forms doesn’t have to be complicated or advanced, and you don’t have to be that many people to make an impact. Even a small group of friends can make all the difference. For example, Lill-Skarjak started by just three people spontaneously driving there and declaring they’d sit in the way if they kept cutting. Now it’s a gigantic nature preserve. Imagine if more people did spontaneous actions on their free time!
3. Diversity of tactics wins
Direct actions are of course not the only strategy that has protected these forests. Many other types of actions have taken place over the last ten years. It is this widespread and creative approach to attacking from all sides that has been the strength of these campaigns. This has included phone calls, paperwork, sabotage, art, barricades, civil disobedience, bureaucratic processes, etc. But it goes without saying that without physically blocking the machines, the trees would no longer be here.
If you want to learn more about all of these fights over the last ten years, read our new zine and feel free to print it out so that more can read it. And of course, please go out and do more things we can write about in the next edition. Together we can make sure the next publication is a whole book!
Det är kanske inte så många som insett vidden av allt det här. Av det språng som håller på att tas. Inte här i vår lilla del av världen. En del kanske känner det på sig. En del kan intellektualisera över det. Vissa påverkas mer än andra. Men få kan helt greppa…
Hur kommer egentligen 20-talet att beskrivas i framtidens historieböcker?
Vad det än står så är jag övertygad om att de som läser dem inte kommer att förstå hur man kunde tillåta det som hände att hända. De kommer att fråga sig varför man inte gjorde mer. Varför vi inte gjorde allt vi kunde.
Hur kunde ni utrota art efter art? Hur kunde ni förgifta ert eget vatten? Hur kunde ni spränga sönder berggrunden? Hur kunde ni avverka alla skogarna? Hur kunde ni systematiskt trycka ner och underminera samerna och deras sätt att leva på? Hur kunde ni acceptera all den fascism, sexism och rasism som pågick rakt framför era ögon?
och
Hur kunde ni gå på ”den gröna omställningen”? Såg ni inte hur hela världen raserades och slukades för att mata den? Varför vägrade ni inte? Varför stoppade ni inte den gröna Hitlern? Varför gjorde ni inte uppror?
Gállok, Norra Kärr, Viscaria, Rönnbäcken, Vittangi, Laver, Barsele, Fäbodtjärn…
Hur många berg och berggrunder ska behöva sprängas… Hur många vattendrag förgiftas…
Var går gränsen? Hur många skogar ska få kalavverkas och omvandlas till trädåkrar…
”Hösten 2022 står Bollsta sågverks nya justerverk färdigt. På sikt kommer justerverket innebära att vi kan fördubbla produktionen till en årskapacitet på 750 000 m3.”
”SCA investerar nu 1,45 miljarder kronor i produktion av kemiskt förbehandlad termomekanisk massa, CTMP. Den nya anläggningen kommer att stå färdig för drift i början av 2023 och då stängs nuvarande CTMP produktion ned vid Östrands massafabrik. Produktionen utökas från dagens 90 000 ton till 300 000 ton.”
”Setras styrelse har beslutat att investera cirka 390 miljoner kronor i anläggningen i Malå. Det innebär att produktionen kommer öka från dagens 160 000 m3 per år till, i ett första skede, 350 000 m3 per år.”
Hur illa i skiten ska vi behöva sätta oss innan vi börjar göra motstånd?
Det är nu det händer, och om vi inte gör något åt det så står vi där i slutet av 20-talet med knappt någon skog kvar alls, ännu fler tunga industrier och fabriker längs med Norrlandskusten, minst tio nya smutsiga gruvor och dubbelt så många vindkraftverk än vi redan har. En fascistisk stat? Ett övervakningssamhälle? En kokandes planet?
För att vara helt ärliga… Vi har skrivartorka på kolonierna.se! Vad väntar vi på?
Nyfiken på anarkism? Vill du diskutera kolonialism, fejkomställningen och hur vi gör motstånd? Vill du hänga med andra aktivister, dela kunskap och smida planer? Kom på vårt läger i oktober (någonstans runt Umeå).
Det har nu gått mer än två år sedan förra lägret och det är hög tid att försöka samla ihop alla oss som känner en dragning åt det anarkistiska hållet igen.
Plats: Denna gången tyckte vi det var dags att ruska om bygderna kring Umeå lite och hoppas på att kunna hitta en bra plats att hålla till på i krokarna. En idé är att sätta upp ett militärtält och ha läger ute i skogen. Nackdelen kan vara att alla inte är så peppade på att sova ute i oktober. Ifall någon vet ett ställe vi kan vara på så hör gärna av dig! Men helst inte inne i Umeå så vi tappar den mysiga läger-känslan.
Anmälan: Mejla oss och berätta att du vill komma. Vi har valt att begränsa antalet platser så det är först till kvarn som gäller. Skriv gärna om det är något vi borde veta såsom allergier, speciella behov eller önskemål.
Aktiviteter: Vill du hålla i en workshop? Har du önskemål om vad vi ska göra, förslag på någon föreläsare vi borde bjuda in eller andra idéer inför träffen? Hör gärna av dig. Tillsammans skapar vi en fin och inspirerande helg.
Mer information om t. ex. plats, schema, boende och mat kommer upp senare.
26/8: Vi har nu fått tag på en lokal som ligger ca 20 minuters bilfärd utanför Umeå. Det går även några få bussar dit. Det är en jättemysig gammal bygdegård med kök och två salar precis intill en sjö. I ena rummet kan vi sova på golvet och i andra rummet ha workshops och samtal etc. Mer information kommer till de som anmält sig när det börjar närma sig!
Blockaden som inleddes natten torsdagen den 12 maj i Twin Peaks Ranasjö vräktes igen av polisen måndagen den 16 maj. Det var en mysig, inspirerande, stundvis spänd och intensiv tid fylld av alla möjliga känslotillstånd. Ännu en gång har lokalbor i Ångermanlands inland satt hårt mot hårt i kampen för en levande glesbygd. Under dessa dagar kunde företaget inte använda vägen som ledde in till en stor del av den tilltänkta vindkraftsparken i Ranasjö.
En skypod var fastknuten i en vägbom som företaget satt upp för att höja säkerheten sedan förra blockaden. Uppe i skypoden satt hela tiden en person som, ifall repet skulle kapas, skulle falla ner. Dessutom dök det upp en hög trefot som en överraskning natten till måndagen. Tidigt på morgonen dök arbetarna upp och satt i sina bilar och väntade vid barrikaderna. Hela vägen fram till bommen var full av stenar och grenar. Efter några timmar dök polisen upp. De försökte övertala aktivisterna att komma ner frivilligt, men aktivisterna satt kvar. Poliserna funderade på hur de skulle göra och tiden tickade för företaget.
Efter att ha fått dit en maskin med en skylifter tog de ner personen från skypoden, tog ned den helt osäkrad många meter över marken och vidare ner på marken. Man kunde se lättnaden hos poliserna att de äntligen fått ned en av två personer i säkert förvar. När de var upptagna med att planera hur de skulle få ned personen i trefoten sprand den nedtagna personen ut i skogen. Polisen sprang efter, men kom tillbaks svärandes ganska snart därefter.
(Pinsamt)
När de fått ned personen i trefoten höll de med ett stadigt grepp och slängde in den i polisbilen direkt. Efter en stund for de iväg till polisstationen i Sollefteå. Aktivisten rapporterar hur polisföraren kör långt över hastighetsgränsen och skruvar upp volymen på radion när Roger Pontares ”När vindarna viskar mitt namn” börjar. Efter att ha kört 70 km/h på en liten gata mitt inne i ett villakvarter i Sollefteå blir det ett långt förhör. Aktivisten är misstänkt för narkotikabrottoch grovt egenmäktigt förfarande. Snabbtestet för narkotika visade negativt resultat, och man kan ju fråga sig om inte ”grovt” egenmäktigt förfarande var att ta i lite. Men i och med att det kan leda till fängelse kunde de ta DNA-test också. Vi vet av erfarenhet att andra som gjort liknande aktioner fått egenmäktigt förfarande av normalgraden, dvs några tusen i böter. Efter några timmar släpptes i alla fall personen.
Den andra blockaden är nu över, men kampen sinar inte. Nu hämtar aktivisterna andan och börjar planera sitt nästa drag. En av aktivisterna säger: ”Kanske att nästa måltavla blir SCA. Vi är inte bara emot just den här vindkraftsparken. Vår kamp är emot all form av exploatering, häromkring och bortom, och just här är SCA en av de största bovarna i skogen.”
”Bring down Arise” och ”Vindkraft = Kalhyggen = Gruvor = Olja”TrefotenRosmilda blev vräkt från trefoten
Nu har kampens fokus tillfälligt förflyttats från Salsjö till Twin Peaks ”andra hälft” Ranasjö utanför Ramsele. Tvärs över vägen, som leder in till vindkraftsindustriområdet, går nu ett snöre som leder upp till en plattform där en märklig gammal dam sitter och väntar. Hennes liv hänger bokstavligen på en tråd. Om någon kapar repet faller hon flera meter ned.
Protesterna fortsätter mot vindkraftsetableringarna i Sollefteå kommun. Två veckor efter blockaden i Twin Peaks Salsjö fortsätter nu lokalborna att visa sitt misstycke via civil olydnad.
Malin Norrby, en lokal omställare och aktivist på plats säger:
”Samhällets problem är inte så enkelt att det räcker att bara byta energislag. Vi behöver förändra mer grundläggande än så. Problemet är inte endast vilken energi vi använder, det är också vad vi använder den till. Det är inte vettigt att fortsätta producera skräp för att konsumera oss döva och okänsliga med medan gammelskogarna faller, arter utrotas och korallreven dör. Varför? För att ekonomin ska växa? Det är inte värt det. Mer resursanvändning, gruvbrytning, kalaverkning, för att få ny energi till att fortsätta missbruka ännu mer resurser? Vi behöver stoppa karusellen, inte driva den med el.”
En annan lokalbo lägger till: ”Snart är hela vårt landskap omvandlat till ett industriområde, till ett skafferi för välbärgade stadsmänniskor. Det är rena lurendrejeriet. Det som pågår är ren kolonialism. Nu som då. Det är simpelt. Ett barn skulle kunna förstå det. Man tar från ett ställe och skickar det till ett annat. Man tar från oss i glesbygden och skickar det till städerna. Vår rörelse kommer att växa. Vi som bor här har inget annat val.”
—-
Fler uppdateringar gällande motståndet mot Twin Peaks
På grund av det rådande upproret mot vindkraftsetableringen i Salsjö har företaget Arise nu bommat igen alla Twin Peaks vägar och även anställt ett vaktbolag. Under två veckors tid har vägen som leder in till Twin Peaks Salsjö kontinuerligt blockerats av stora stenar, stockar, höbalar och ett ihopskruvat gammalt tak. Enligt polisen har även nycklar till ett flertal maskiner försvunnit. Dessutom har en bro som leder in till området brunnit upp.
Rörelsen växer och rör sig framåt. Kontakter knyts och fortsatta planer smids. Fler demonstrationer, informationsträffar, inventeringar av skog, fund raising event och aktioner planeras. Samtidigt börjar samförsörjningsgrupper ploppa upp här och där och fler och fler drar sig ut hit på landet för att odla och komma närmre naturen.
En engagerad medborgare säger: ”Det här handlar inte bara om vindkraften. Det är något mycket större än så. Vi är emot alla exploateringar i bygden, och vi vill skapa ett helt nytt sätt att leva på där vi får fram vår egen mat och bygger upp ett hållbart lokalsamhälle igen.”
