Klicka på valt språk, läs direkt eller ladda hem och skriv ut!
Click on chosen language, read or download to print!
Click läs mer to read.
Fortsätt läsa Nyheter från periferin. 8:e December SVE+ENG. #Gállok #Jamtmyrå #NorraKärr #Sorsele #
SVT visade ikväll (11/9) två olika dokumentärer om kampen mot exploatering ute i kolonierna:
Först ut var ”Förortens Pantrar” om Pantrarna i Biskopsgården i Göteborg som organiserar folk i området till kamp mot förtryck, diskriminering, utanförskap och för en förändring på deras egna villkor. Sjukt peppande film!
Senare visades ”Skattkammaren” om gruvboomen i Sápmi, i filmen främst om Arctic Gold som vill exploatera renbetesmarker runt Guovdageaidnu i vad som av kolonialmakten kallas norra Norge. Inte fullt så peppande men en intressant berättelse om hur Sápmi ska bli Fort Europas ”Top mining region of the world”.
Förorten och glesbygden är två sidor av samma koloniala struktur och därför är det så intressant att se dom i ett gemensamt sammanhang. Systemet vi lever i har alltid fått sin näring från att slå sönder sociala gemenskaper och suga upp dom spillror som blir kvar – trasiga och utlämnade individer – in i löneslaveriets fångenskap för att driva på dom industrier som föder makten. Att slå sönder lokalsamhällen och riva upp människor från sin trygghet och sin försörjning är själva livsnerven i kapitalismen, en förutsättning för att få billig arbetskraft till industrierna i städerna. Så gick det till när Europa industrialiserades och så går det till i resten av världen – i Kina, i Indien, i Sápmi. Glesbygden, som genom just detta system blir allt glesare, är därifrån människor dras upp så att deras marker kan exploateras, och förorten är underklassens sopstation där dom dumpas och tvingas leva på smulorna från att serva överhetens imperiebygge. Det är ingen slump att en i filmen om förorten säger att ”vi har inte valt att komma hit, svenskar hade gjort likadant om det började regna bomber där dom bor” medan en annan i filmen om glesbygden säger ”Vi tvingas ut i världen för att finna något att äta, men det är inte så säkert att vi finner det”. Enjoy Colonialism!
Förortens Pantrar (tillgänglig till 11/9 2015)
Skattkammaren (tillgänglig till 11/10 2014)
Skogsinventering motiverar naturreservat i gruvhotade Rönnbäck
I Rönnbäck, strax söder om de kända turistorterna Hemavan och Tärnaby i Västerbottens län, har prospekteringsbolaget Nickel Mountain fått bearbetningskoncession för en storskalig nickelbrytning, trots undermålig utredning av naturvärdena. Nu har Skydda Skogen och Fältbiologerna, i samarbete med föreningen Stoppa Gruvan i Rönnbäck, genomfört en naturvärdesinventering av skogen där gruvan är tänkt att ligga. Resultaten visar att området hyser månghundraårig skog med många rödlistade arter och signalarter, och det bör omgående skyddas.
– När jag stod på en av bergstopparna på Rönnbäcksnäset var jag omgiven av knotiga gamla tallar och utsikten ut över sjön och fjällen. Det var en helt absurd tanke att detta område om några år skulle vara täckt av dagbrott, högar av schaktmassor, och ett industriområde stort som Umeå stad, säger Lisa Behrenfeldt, Skydda Skogen.
Naturvärdesinventeringen visar att området har mycket höga naturvärden, med 35 rödlistade arter och ytterligare 30 signalarter, och totalt över 600 fynd av rödlistade arter och spår efter sådana arter. Inventeringen som gruvbolaget beställt hittade däremot bara nio rödlistade arter och missade mycket av områdets naturvärden. Tillstånden för gruvbrytning har alltså getts trots ett bristfälligt och missvisande underlag, och föreningarna som inventerat skogen menar att den borde bli naturreservat.
Gruvan har väckt glädjerop från lokalpolitiker, men också motstånd från den lokala föreningen Stoppa Gruvan i Rönnbäck, som bland annat lyft fram riskerna med en gruva mitt i ett biflöde till Umeälven. Bara miljöprövningen återstår innan Nickel Mountain kan börja bryta.
– Rönnbäcknäset är en helt fantastisk plats med urgammal skog som måste upplevas på plats, säger Marie Persson, ordförande i föreningen Stoppa Gruvan i Rönnbäck. Först då kan man få en uppfattning om området och riskerna med att anlägga en sådan storskalig nickelbrytning här, ett stenkast från Hemavan-Tärnaby och med all vattengenomströmning till Umeälven. Det är enormt värdefullt för oss att Skydda Skogen och Fältbiologerna gör det här. Vi uppmuntrar allt sådant stöd och hoppas fler vill hjälpa till; bland annat bör fågelliv samt fornlämningar utredas och dokumenteras.
Fältbiologerna har länge varit drivande i den debatt om gruvboomen som blossat upp de senaste två åren, och har varit på plats i Ojnareskogen på Gotland, Gállok utanför Jokkmokk och Norra Kärr invid Vättern i Småland/Östergötland, alla områden med höga naturvärden som hotas av gruvbrytning.
– Vi måste vara rädda om områden som Rönnbäck. Det här, att gruvor hotar miljö, dricksvattenkvalitet, lokalsamhällen och andra näringar som ger jobb, sker på många platser runt om i landet just nu. Regeringen vill att Sverige ska bli Europas ledande gruvnation. Det är enkelt för gruvbolag att få tillstånd att bryta mineral, och de betalar i stort sett ingenting i skatt, säger Maria Bergström, Fältbiologerna.
Kontakt
Lisa Behrenfeldt, styrelseledamot i Skydda Skogen
lisa.behrenfeldt@gmail.com, 0704 – 62 03 73
Maria Bergström, styrelseledamot i Fältbiologerna
marialenabergstrom@gmail.com, 0737 – 08 74 75
Marie Persson, ordförande i Föreningen Stoppa Gruvan i Rönnbäck
marie@kvanne.se, 0738 – 06 98 48
’Modern Kolonialism’ heter ett filmprojekt som är på gång av oss. Det är en film som handlar om motståndet mot kolonialismen och maskinen. Vad kan en göra för att stoppa förödelsen av jorden? Potentialen att störta makten och rädda världen finns!
Filmen handlar om Ojnarekampen och slaget i Gállok, om krockande världsbild och det 10 000 åriga kriget om det vilda, fria livet.
Stöd gärna projektet som är nollbudget annars, vill gärna kunna berätta historien om gruvmotståndet och människors kamp! Skänk en slant här på sidan till höger eller säg något uppmuntrande så filmprojektet får lite värme!
Dagbok från Gallok av Maxida och Mimie Märak
Lyssna på radioteaterns avsnitt av de grymmaste människorna på jorden!
Vid Vättern ligger Norra Kärr, ett område som Tasman Metals vill exploatera för att utvinna så kallade sällsynta jordartsmetaller. Eftersom dessa metaller finns i en väldigt låg koncentration i berget kräver de en mycket omfattande förädlingsprocess som är väldigt giftig och skapar stora mängder slagg.
I Kina har utvinningen av sällsynta jordartsmetaller haft en förödande effekt på omgivningen. Norra Kärr ligger precis vid stranden till Sveriges största dricksvattentäkt, som redan nu är hotad av försvarets hela tiden utökade bombningar och bolaget Gripen Oil and Gas planer på fossilgasborrning. En gruva där skulle sänka vattenkvaliteten för idag tusentals människor och inom en snar framtid behöver även Örebro och Stockholm börja ta vatten från Vättern.
En av de metaller som krävs för de högeffektiva vindkraftverk som byggs idag är neodym. En metall Tasman vill bryta vid Vätterns strand. Ofta när vindkraft diskuteras pratas det inte om vilka metaller som krävs i produktionen av själva verken och vad brytningen av dessa orsakar. Sällsynta jordartsmetaller förekommer också ofta tillsammans med uran i berget.
SCA – Sveriges Cellulosa Aktiobolag (Satanic Clearcutting Agency) “äger” halva Sveriges “skogar” (alltså även kalhyggen, plantage & raka trädrader). Det är läskigt att gå in på deras hemsida och se hur mycket det företaget besitter enligt lag, men för att se skadan på skogarna bolaget orsakar behöver en vistas i det som SCA kallar skog.
Lokalsamhällena i Norrlands inland skulle vara rikast i världen om intäkter från skogsskövlingarna stannade kvar. Vi skriver ‘skogsskövlingar’ för att kalla det vid sitt rätta namn, Sverige har bara kvar cirka 2% av sina urskogar medan regnskogsskövlingen av Amazonas inte ens “hunnit halvvägs”. Läs mer hos Skydda skogen eller kolla in Global Forest Watch. Samma bolags energisektion SCA Energy vill nu vara med och fortsätta koloniseringsprocessen i och med vindkraftsinvesteringar.
Fortfarande har inte lokalbor någonting att säga till om så länge de inte är tacksamma över de “arbetstillfällen” som skapas med utbyggnaden.
När det kommer till industriell expansion i Sápmi, har samebyarna eller sametinget inget att säga till om. Industrin vill endast ha “dialog” för att få sin vilja igenom med så lite motstånd som möjligt. Det spelar inte så stor roll om det gäller dammbyggen, skogsskövling, gruvor, infrastruktur eller vindkraft; industrin ska få som den vill och staten Sveriges roll är att se till att det så blir. Idag hotas bland andra Girjas- & Tärendösamebyar av vindkraftsexploateringar.
När vindkraftsparkerna är byggda hotar de fågellivet (kanske inte lika mycket som tamkatter gör men ändå) då snurrorna slår ner speciellt större rovfåglar.
På vindkraftsvingarna bildas det is om vintrarna och den isen kastas sedan iväg och träffar då och då djur. Renar vill inte vistas nära kraftverken. Ljudet och den visuella störningen av vindkraftverken stör rekreation och turism. Det är många som bor i Norrland för att slippa bo på just ett industriområde. Underhållet av kraftverken kräver många vägbyggen till och från som tar plats i de redan skändade landskapen. Transporterna som krävs för att resa och underhålla vindkraftverk är fossilenergikrävande och de kan aldrig bli hållbara.
Att vindkraften är ett grönt och miljövänligt alternativ bör på allvar diskuteras. Utvinningen av metaller, uppresningen, underhållet, fågeldödandet, rendödandet mm borde tala sitt tydliga språk, men många miljöengagerade tänker ändå i koloniala banor: som att det är bättre med vindkraft jämfört med andra el-energislag. Ofta är det OK med energi från vattenkraft och vindkraft bara inte ens egen fors dödas eller om vindkraftverken inte står bredvid just sitt hus. Logiskt sett borde det inte vara OK att offra någon annans fors eller vildmark då heller. Sen finns det även martyrer som gärna vill bo bredvid vindkraftverk bara för att rädda klimatet…seriöst!? Klimatet räddas inte av att vi med fossildrivna maskiner, byggda av fossila material, bryter fossila metaller och bygger fossilunderhållna megamaskiner!
Vi är inga klimatförnekare bara för att vi inte ser vindkraften som vår bäste vän. Det är bara mer komplicerat än att resa vindkraftverk och fortsätta samhället som förut. Inga nya energislag kommer att kunna försörja ett samhälle som hela tiden kräver mer energi för att gå runt. Vilka lösningar vi än kommer på måste samhället trappa ner sin energiförbrukning! Det kan en göra på ett personligt plan, men vi tillsammans kan se till att det görs på en större skala. Tillsammans kan vi klättra in på kolkraftverken och stänga ner dem, tillsammans kan vi se till att dammarna rivs och fisken får leva, tillsammans kan vi stänga ner gruvor och stoppa skogsskövlingen, och tillsammans kan vi stoppa vindkraftverkskolonialismen.
SVT-inslag om vindkraft.
Vattenfails dammar är bara hållbara som energikälla om en bortser från att dom dödar nästan all fisk i älvarna, hjälper till att förtryck och förflytta samer, dränker renar och människor i regleringsvattnen samt bidrar till att dimrök från påsläppt vatten fryser över renbetesmark. En ganska svår ekvation. Eller? Vi väljer att syna!
Brasilien är ett land i uppror, det på grund av att inga pengar finns till vård, skola, omsorg mm. Det är ett land med flera av världens mest hotade stamfolk. De är hotade på grund av att klyftorna mellan människor är så stora att olaglig regnskogsskövling är det enda alternativet för många. Brasilien är även ett land som blivit koloniserat under lång tid. Fortfarande strömmar stora mängder naturresurser ut ur landet, bönder och industriarbetare jobbar för slavlöner för att kolonisatörer i norr ska kunna köpa billiga varor.
Brasilien behöver inte köpa dödsmaskiner för 29 miljarder svenska kronor. Linköping bör inte stoltsera med sin vapenindustri, staden borde skämmas. Därför har vi nu ändrat Linköpings slogan lite. Militärflygplan är dödsmaskiner och kan bara användas till att hota, döda och skada människor + andra djur och natur. Till allt annat än det är dom totalt värdelösa och kostar bara pengar, metaller och andra resurser. Om Sverige ska samarbeta med Brasilien borde det vara i att avrusta vapen- och kolonialmakten och satsa pengar på det som gynnar alla.
Lyssna gärna på Konflikt i P1 om Sveriges svek mot Sydafrika efter apartheid. Apropå Mandelas död och JAS-affären med Sydafrika.
Dokumentär om Elsipogtog
Documentary about Elsipogtog