#ANTIPOLITIK del 2

Vi vill inte skapa politik av människor och deras öden. Vi vill inte utnyttja deras historier och olycka för att ge oss själva makt och ära. Vi vet att alla människor bör leva fria från härskare. Att välja sin diktator är en klen tröst när hela ens kropp trånar efter frihet. När vi inte lägger våra röster i vallokalen är det med löftet att låta rösterna höras dag och natt, året runt.

Har politiker verkligen har makt!? Eller sköter dom bara kompromisserna mellan olika krafter som trycker på: vit borgerlig media, industrierna, storföretag, tankesmedjor, språkets inbyggda rasism och den underförstått så fantastiska “tillväxten”. Det känns som att det bara är ibland, när vi råkar bli inblandade i soppan som dom ändrar ställning. När vi råkar sitta ivägen och stoppa en exploatering till av Sápmi – samernas land. Då, först då kan dom möjligtvis ändra ståndpunkt. Det är först som en kraft utanför politiken vi faktiskt påverkar. Om du röstar, känner du verkligen att du har påverkat världen något? Varje dag och natt vill vi göra världen bättre och vi drömmer om att fler ansluter sig och slåss trots alla förtryckande omständigheter som försöker hålla oss i schack. Vi vägrar att “hanteras”, vi vägrar att “kontrolleras”, vi vägrar “stabilitet” över slaget om frihet.

Varje dag och natt är en kamp mot systemet, när vi inte kan slåss tillsammans gör vi vad vi kan för att göra världen bättre direkt. Vi snor det vi behöver från storföretagen, vi ger pengarna vi skulle spenderat till hemlösa. Vi plankar kollektivtrafik och ger pengarna till behövande. Vi kämpar konstant mot att infiltreras av samhällets propaganda, storföretag och staten ska alltid ha rätt att göra vad som helst: ta folks mark, höja deras hyror, låta oss alla slava för kapitalet; för kapitalet ska hjälpa alla säger dom när dom ljuger sin näsa meterlång. Dom kommer inte bli nöjda ens när vi alla är en enda stor världsomspännande monokultur.

Vilka är vi? Vi är dem som tränger upp genom asfalten och slår ut i blom, vi är dom som visar att i kriget mot självaste naturen har människan ingen chans! Vi är stormen som härjar maktens korridorer. Vi är människor och andra djur, vi är växter, svampar och protister. Vi vill leva utan deras kontroll och åtgärder. Vi är kolonierna som gör revolt.

Brev till anti-gruvrörelsen

Vi anser att anti-gruvkampen är en del av en större generell kamp mot industricivilisationen, kapitalismen, staten, patriarkatet, kolonialismen eller vad en nu vill kalla alla de institutioner och fenomen som förtrycker och förstör våra liv och omgivningen vi lever i. Allt måste bort. Vi måste inse att vi alla är naturens barn. Att se naturen som något som är till endast för människan är vidrigt och en del av den koloniala och dominerande kulturen vi vill bekämpa.

 

Med erfarenheterna av gruvmotståndet i bland annat Ojnare och Gállok bör vi nu se framåt, inför fortsatta och kommande strider, och fundera på vilka metoder som faktiskt fungerar och på vilket sätt vi kan föra en effektiv kamp fortsättningsvis.

 

Till att börja med är en effektiv kamp en nykter kamp. Att berusa sig i stundens hetta, då blockaden står på vägen, eller när vi utför manifestationer etc., är inte ansvarsfullt utan passiviserar oss bara. Alkohol är maktens verktyg för att förlama ursprungsbefolkningar och fattiga klasser i samhället, och förstärker bara patriarkatets strukturer och våldsamhet överlag. Det är viktigt att vi förstår alkoholens effekter på vår förmåga att effektivt kämpa för frigörelse.

 

Vi måste förstå att kompromisser inte leder någonstans. Vi kan inbilla oss att vi vinner små steg, men i den huvudsakliga striden slukar makten allt som kommer i dess väg. Vi måste vara smartare än så. Att springa till kolonialisterna och be om lov håller inte. Om vi vill komma någonstans så måste vi ta saken i egna händer. Det är så vi blir ett äkta hot mot makthavarna. Vi kan inte nöja oss med att sakta ned förstörelsen genom att reformera och kompromissa. Då har vi inte vunnit ett endaste dugg.

 

Det är viktigt att alla får bedriva sina egna kamper, och att alla står ensamt ansvariga för sina egna handlingar. Därmed innebär inte det att vi ska dömma andra för deras val av aktioner och metoder utan i stället solidarisera och söka förståelse. Alla kan göra och tycka det som de känner att de vill göra och tycka. Det behövs en mångfald av gärningar och åsikter i kampen. Det är därför viktigt att de som inte vill ta till radikalare metoder på egen hand ändå stödjer dem som är villiga. En dogmatisk och exklusiv icke-våldsattityd gör oss svaga och förhindrar verklig förändring. Vi måste stå upp tillsammans, enade i kampen mot en gemensam fiende; för vi är inte ett ”vi” som i att vi gör och tycker likadant. Vi är bara människor som känner av situationens bisarrhet och att vi måste göra något åt det. Motståndet är vår gemensamma ståndpunkt.

 

Specifika aktioner eller metoder som skulle kunna beskrivas som icke-våldsamma fungerar bäst då de komplementeras utav det illegala och konfrontativa. Kolonialisterna och makthavarna försöker intala oss att det bara är de som har rätt till att använda alla metoder för att få genom sin sak. De skickar poliser till att gå deras ärenden. De brukar våld, eller hot om våld. De vill få oss att tro att det är mindre våldsamt att stå med banderoller, och titta på medan företag förstör hela ekosystem, än att sabotera maskiner eller attackera polisen när de skyddar dessa företag. Vi får inte begränsa kampen så. Då går vi rakt in i deras fälla. Kom ihåg parollen i Gállok: Maktens metod är att söndra och härska. Vi måste vara pragmatiska och smarta. Vi måste hålla ihop. Vi måste sätta hårt mot hårt. Och framförallt måste vi vara modiga. Alla metoder är tillåtna.

 

För när det handlar om liv eller död så finns det inget rätt eller fel. Då gör en vad som krävs. Då är alla metoder tillåtna. Och den situationen passerade vi för länge sedan. Vi har inte tid att bråka om metoder när alla metoder behövs. Det behövs både flyers, sabotage, lek, samtal, blockader, manifestationer, civil olydnad och allt annat som fantasin kan frambringa. Lagen får inte hindra oss. Då har vi inte en chans. Vi måste sätta vår egen moral över moralen som makten påtvingar oss. Vi är fullt kapabla till att veta vårt eget bästa.

 

Att verkligen älska existensen med dess skogar, myrar och sjöar, med alla dess invånare, från sädesärlan till människan till björnen, är att ta till alla taktiker som en bara kan mot alla former av förtryck. Låt oss enas i denna kärlek och frustration; inte som i något partiprogram eller en ideologi, utan som i en längtan efter en värld vi bara kan drömma om, en längtan efter den eviga dansen.

 

(Vänd nu blickarna mot kommande kamper. Och skåda din omgivning. Det finns massor att göra. Fördelen med att göra motstånd är att det finns arbetstillfällen i alla skrymslen och vrår)

 

Må kampen fortsätta. All makt åt skogen!

 

/Några gruvmotståndare

Modern Kolonialism. en filmtrailer.

’Modern Kolonialism’ heter ett filmprojekt som är på gång av oss. Det är en film som handlar om motståndet mot kolonialismen och maskinen. Vad kan en göra för att stoppa förödelsen av jorden? Potentialen att störta makten och rädda världen finns!

Filmen handlar om Ojnarekampen och slaget i Gállok, om krockande världsbild och det 10 000 åriga kriget om det vilda, fria livet.

Stöd gärna projektet som är nollbudget annars, vill gärna kunna berätta historien om gruvmotståndet och människors kamp! Skänk en slant här på sidan till höger eller säg något uppmuntrande så filmprojektet får lite värme!

MR. Darrar inte på manschetten.

– Vår preside.. statsminister, ni vet den där Fredrik. Men han ni vet äggplantan.
– Aha, ja han!

Han sa såhär om att hjälpa Saudi Arabien att bygga vapenfabrik: “Ni kommer aldrig få mig att darra på manschetten när det gäller det som ger jobb, det som ger exportinkomster till Sverige.”

Han är så säker på att jobb är viktigare än att stoppa förtryck av människor den där Reinfeldt. Förstår folk hur sjuuuuuukt det här uttalandet var? Det är inte bara sjukt för att en diktatur nödvändigtvis är värre än en demokrati men han säger alltså att det inte spelar någon roll hur många människor som dör av svenska vapen, för han kommer aldrig av någon anledning sluta kränga dom.

En annan Feldt nämligen Eva, har varit med sedan sommaren 2012 och jobbat för att Nordkalks anställda ska få behålla sina jobb. Att dessa jobb kommer att kosta öns framtida vattentäkt och förstöra möjligheten att upprätta den turistattraktion som en nationalpark innebär spelar ingen roll. Hellre cancer och jobb än ingen cancer och inget jobb! Hellre ett grått hål i marken än tusentals arter i en varm färgsprakande blandning örter, kryp och fåglar!

Jobb måste fan vara samhällets favvomissbruk. Jobb, jobb, alla ska jobba! Ska du inte ha lite jobb? Varför inte då? Va? Vill du hellre ha hälsa och frihet? Eh det tror jag inte på, kom och ta lite jobb!

Ja så håller folk på när en är arbetsfri! Även samhället tjatar: men ta ett industrijobb, det är mycket bättre än ett sånt där renskötarjobb eller något annat naturtrams, de jobben skapar ju inte mer jobb!

I Stekenjokk sa Bergstaten otroligt nog nej till att åter öppna en gammal gruva! Anledningen: att det är riksintresse för rennäring inom hela området! Men gruvbolaget ger sig inte, dom tar strid för att få sig ett tillstånd. Och när en trodde att så lågt kunde dom inte sjunka så gör dom det och säger underförstått att samer är en relik som vi ska hjälpa till att studera innan dom hunnit utrotas så vi kan minnas deras kultur.

“Företaget har också sagt att man ska ersätta renägarna ekonomiskt för merarbete och betesförlust samt att Vilhelmina mineral vill stödja inventeringen av samiska fornminnen…”

Varför vill dom tvunget öppna en gruva där, just där och fortsätta marginalisera ett helt folk och deras kultur? Jo jobb. Jobb jobb jobb.

Fan det finns ingen brist på jobb! Vi har jobb så det räcker nu, vi som ska leva på den här planeten i framtiden! Vi ska hålla efter era gruvdammar, vi ska städa upp all plast ur haven, vi ska plantera skog för att suga upp alla era redan utsläppta avgaser och ta hand om allt giftigt skräp! Hur mycket jobb måste ni egentligen skapa åt oss? Det räcker nu fan!

Rond NR1 i rättegångskarusellen för #Ojnare.

nordkalk-wins

En ska aldrig bli för säker på vad staten hittar på. Idag är en dyster dag för Ojnareskogen.

Nordkalk medges tillstånd för bergtäkt och vattenverksamhet vid Bunge Ducker på Gotland

Fortsatt tillstånd för täktverksamhet vid Bunge Stucks kalkbrott på Gotland

Det är så sinnesjukt att det inte är sant! Det är det absolut sämsta stället att öppna en gruva på och riskerar vattenkvaliteten för hela Gotland på sikt. Det är känns som om dom gör detta för att få oss att ge upp, men med det vet ni alla hur det är. Domen kommer överklagas hur som helst!

vi-ger-oss-aldrig

 

”Domstolen har bedömt att verksamheten – ensam eller tillsammans med andra pågående eller planerade verksamheter – med iakttagande av föreskrivna villkor, skydds- och kontrollåtgärder, kan bedrivas utan skada på livsmiljöer eller arter avsedda att skyddas i närliggande Natura 2000-områden. ”

HUR FAN TÄNKER DOM?

Vi ses i trädtopparna!

#ANTIPOLITIK

Vi är politikens negation, vi är kraften som förändrar på riktigt, vi syns inte på valsedlar och går inte att rösta på. Vi är dem som agerar direkt efter hjärtat för att tillsammans skapa den värld vår kärlek brinner för. Vi väntar inte på att politiker ska lösa problem åt oss, vi agerar för att skapa problem för politiken. Politik är våld, politik är att ta över statsmaktens monopol på våld genom polis, militär, migrationsverk, fängelser, domstolar, djurfabriker, kronofogden mm. Till vänster, till höger är politik statens våld, och politiker är dem som vill ha det våldet i sin makt. De tar inte avstånd från våld förrän dagen de deserterar från politiken.

Att rösta eller inte är bara en fråga för de priviligierade nog att rösta, de utan papper kan inte göra sin röst hörd i systemet, de utanför EU/Sverige kan inte rösta, de andra varelserna vi delar planeten med kan inte rösta; berget, vindarna och floderna kan inte rösta. Det är ett system som gynnar de vita, de rika. Det gynnar de grupper som redan har det bättre än de flesta, en röst på en röstsedel är en röst på systemet. Vi kallas antidemokrater när vi vill att alla ska få höras, när vi vill att demokrati ska betyda folkstyre, att folken ska få styra över sina egna liv. När vi tårtar politiker kallas vi fascister, när nazister misshandlar eller dödar oss blir det statistik, när migrationsverket utvisar oss till döden är det tyst.

Vi sysslar inte med politik, vi begränsar inte våra röster till papperslappar i de mäktigas brevlådor, vi agerar, agiterar. Vi skapar inte opinion, vi reklamerar/skrotar det system vi ärvt mot vår vilja. Vi påverkar inte debatten, vi skapar världen utanför. Ibland gör vi våldsamheter, men vad är det minst våldsamma en kan göra? Att sitta framför teven i en värld som brinner av orättvisa krig? Vi kan inte vänta på att andra ska bestämma över oss, vi bestämmer själva att vår kärlek till allt liv är det vackraste. Världen som växer ur maktens ruiner är sin egen.