Etikettarkiv: antipolitik

”Konflikt är politikens livsluft”

byråkratiskit, citat, fascism

Blir nästan förvånad över maktmännens uppriktighet i vad de håller på med när de uttalar sig om den ”what-ever-december-överenskommelsen”:

görana skagglund

”Konflikter måste finnas i politiken, det är politikens livsluft. Det kommer att finnas konflikter om skattenivåer, landsbygdspolitik och mycket annat. Men det är politiken som ska vara i fokus, inte formfrågor.” – hör jag Göran Hägglund kackla i all civiliserad hysteri och galenskap.

Det nuvarande systemet bygger helt enkelt på, som Göran Skägglund påpekar, en ständig konflikt och ett ständigt konfliktssökande. Konflikt är tillståndet som upprätthåller majoritetens diktatur – ”demokrati”, dvs teknokukens våldtäkt på det otämjda och odefinierbara. Sen framhåller han dessutom att det är politiken i sig – dvs systemet i sig, ideologin i sig, patriarkatet i sig, makten i sig – som är det väsentliga. Hela den politiska sörjan handlar inte om vad som faktiskt händer utan är bara en institution för att bevara det rådande maktsystemet oavsett vilka faktiska konsekvenser det har. Dessa konsekvenser blir bara allt mer påtagande apokalyptiska. Och det är väl självklart att Skägglund vill att fokus ska ligga på politik och inte på vad som faktiskt händer eftersom han har ett intresse av att behålla sin makt, sin privilegierade position i det hierarkiska systemet.

Politik bygger på konflikt, en utåtriktad konflikt. Det politiska våldet flödar ut över oss alla, in i våra kroppar, försurar haven, urholkar mystik och skingrar drömmar. Politik är motsatsen till frihet.

 

Uppdatering från periferin. #Antifascism #Antisexism #Ojnare #Gállok #NorraKärr

bakgrund, Gállok, Gruvhelvete, mänskliga rättigheter, Norra Kärr, Ojnare, rasism, Update, , , , , ,
  ENGLISH BELOW

 

Vi är inte superbra på att uppdatera er och omvärlden vad som händer i dom olika kamperna, men här kommer i alla fall ett litet försök att sammanställa läget. Det har varit parlamentariskt val, i vilket pappershavande svenskar över arton år fått välja på pest eller kolera. En industrisosse har blivit statsminister och en till betongsosse landsbygds- och sameminister. Dom förra hatobjekten avbyts nu alltså mot nya.
We aren’t very good at updating you and the world about what is happening in the struggles against colonialism and oppression. Here’s a short attempt to give you an overview anyways. There has been an election in Sweden for every person above 18 with swedish ID-papers. They have chosen between pest and cholera. An industrial social democrat is the new asshole in charge and another social democrat is countryside- and saami-minister. You got a new set of people to hate!

Dagens polis skyddar morgondagens Hitler!

antirasism, kamp, motstånd, rasism, , , ,

Dagens polis skyddar morgondagens Hitler! skrek jag med all min kraft där jag låg med ansiktet ner i asfalten på Fredsgatan i Stockholm. Vi var många mot nazisterna den dagen och styrkan i att se all frustration förvandlas till kämpaglöd hos alla dom som vågade konfrontera nazisterna går inte att beskriva i ord.
Och samtidigt kände jag mej så otroligt maktlös. Vi var många som skrek dom där orden ihop och för varje gång dom passerade mina läppar blev innebörden så mycket verkligare. Det var som att alla bitar föll på plats, allt jag såg var hotfulla svarta kängor som omringade mej och allt jag hörde var ekot i mitt huvud: Dagens polis skyddar morgondagens Hitler…

Det kunde inte bli verkligare än såhär, i kampen mot nazismen står vi ensamma. Nog visste jag det redan, men varje påminnelse är lika smärtsam för det. Tårarna rann nerför mina kinder.

Det är märkligt egentligen hur även dom mest radikala människor så lättvindigt kan ställa sej bakom idén om att i kampen mot rasismen står vi alla enade. Gör vi verkligen det? Är det här samhället som annars är vår svurna fiende plötsligt vår allierade i kampen mot en ännu större ondska?

Rasismen är en konsekvens av det system vi lever i, inneboende i dom verktyg för exploatering som står till överhetens förfogande; nationalstat, kolonialism, kapitalism, med flera. Den är och har alltid varit grundläggande för att kunna rättfärdiga rovdrift på människor och andra djur, på samhället och på miljön, och måste därför få fäste i människors medvetanden och i deras världsbild. Hela det här systemet bygger på exkludering av ”dom andra”!

När rasismen får fäste i samhället, som idag, är det i kölvattnet av dom systematiska attacker på sociala gemenskaper som staten använt sej av för att splittra människor, få dom att förlora fotfästet i världen och sedan fånga in dom i ett ”vi” – folkhemmet – av medborgare som hellre identifierar sej med den överhet som suger ut dom än med ”dom andra” som hamnat utanför. När staten sen sviker, vilket den gör gång på gång, följer missnöjet den institutionaliserade rasismens mönster och slår neråt mot dom som redan är utsatta för statens våld: invandrare, människor med icke-vit hudfärg, homosexuella, och alla andra som inte uppfyller folkhemmets medborgarnorm.

På så sätt är rasismen i det närmaste en sinnesförvirring och det är djupt tragiskt att den ofta blir ett uttryck för människors frustration över sin egen utsatthet, över att staten har svikit alla löften den gav. Intentionen är en protest mot samhällets svek, konsekvensen blir att ge ytterligare syre till statens maktutövning och sparka på dom som redan ligger.

Vi vet redan det här, det är inget nytt. Men ändå är många så upptagna med att skapa en bred front mot rasismen, att samla alla från vänster till höger, socialister, liberaler och konservativa, i en gemensam kraftsamling som visar att samhället visst inte accepterar rasism och främlingsfientlighet. Men till vilket pris? Vilka drömmar delar vi med dom som vill försvara det här samhället och vilka kompromissar vi bort i jakten på enighet? Vi behöver dom inte, vi behöver inte deras godkännande. Vi behöver inte liberaler vars enda bidrag till den antirasistiska debatten är att anklaga antifascister för att välja fel metoder, vi behöver inte socialister som tror att solidaritet innebär mer makt åt staten. Sverigedemokraterna, Svenskarnas Parti, Svenska Motståndsrörelsen, alla är dom missnöjesyttringar mot överheten, och vårt svar måste vara att formulera våra egna alternativ i tydlig opposition mot både dom och mot Systemet som exploaterar oss alla.
Vi kan inte vara ett ”vi” med det systemet, vi kan inte stå enade med våra förtryckare i kampen mot rasismen, vi förkastar staten och omfamnar friheten, det är det som gör oss till radikala!

Slutligen, kampen på Fredsgatan gav mej också en väldig massa hopp. Att se så många människor stå upp mot nazisterna – med eller utan uniform – och se att så många vågade trotsa polisens våldsmonopol och försvara sej när dom attackerade, det vittnar om en längtan efter frihet som är starkare än den  rädsla makten sprider och att Fred bara är ett annat ord för lydnad, att konflikten blottas så fort vi väljer att spjärna emot. Det är i stundens hetta, när verkligheten kolliderar med illusionen om demokrati, som människor radikaliseras. Det är i kampen mot det rådande systemet och allt som förtrycker oss som rasismen kan besegras!

Antipolitik del 4 – Politiks misslyckande.

bakgrund,

Här – där jag bor – lever vi i ett samhälle där folk kollar på sport, ser på film, facebookar, går på krogen och festival hellre än att engagera sig för att skapa en bättre värld. Det här är politiks misslyckande. Uppätandet av den radikala friheten att gemensamt förverkliga miljöer vi alla kan trivas i. Politik är skiljelinjen som delar av folks inspiration från praktik. Politik har ett historiskt bagage i sin betydelse som oavsett färg och riktning gynnar vissas viljor över andras. Genom att göra politik av människors öden och situationer dödas gräsrötternas engagemang och begravs i politikens rabatter: debatter.

Fortsätt läsa Antipolitik del 4 – Politiks misslyckande. →

#ANTIPOLITIK del 3

bakgrund,

pol,it,ik [-i’k] s. -en
statskonst; princip(er) el. metod(er) för strävan att förverkliga program rörande samhällslivet; taktik, tillvägagångsätt

Ordet politik betyder ursprungligen statskonst och det är just det politik handlar om: att sköta eller ta över staten. Att ha makt över en stat eller ett land innebär korruption. Makt korrumperar, och total makt korrumperar totalt. Oavsett vilka människor som väljs att styra ett land, så kommer de att korrumperas. Det är psykologi, det är hur stater funkar. Förutom att de måste sitta inne i salar tillsammans med dårfinkar hela dagarna, så kommer påtryckningar från alla möjliga håll. Det går inte att tillgodose både gruvarbetare och naturen (som vi alla lever av), det går inte att både rädda bankerna och folket, det går inte att stödja både polis och yttrandefrihet (poliser gör att folk som anses kriminella inte vågar yttra sig offentligt, t.ex. papperslösa migranter eller rasifierade ungdomar). Politiker är för alltid dömda att vara opportunister, de måste vara så många de kan till lags inom sin nisch eller målgrupp.

Politik är även princip(er) el. metod(er), taktik, tillvägagångssätt. Att eftersträva en ideologi att genomföra på alla med- och motborgare i ett samhälle över deras egen vilja är inte demokratiskt. Det går inte att politiskt genomföra program som kontrollerar alla personer utan att vissa grupper blir så kallat kriminella. Dessa grupper råkar nästan alltid vara de som i övrigt har det väldigt svårt att klara sig på ett så kallat ärligt sätt i samhället. Det är ingen slump. Politik innebär statsmakt, polis och fängelser – folk måste i ett så stort område som ett land enas genom gemensamma fiender. Från höger till vänster finns konsensus om att stöld är fel (så länge det inte är statligt subventionerad stöld: som skövlingen av naturen eller ockuperande av urfolks land). Det råder med andra ord konsensus om att rika och större företag har “rätt” att stjäla allt från råvaror till ränta av oss, medan en liten snattare kan få höga böter (som hen ska betala med pengar hen inte har och blir av samhället skapad till “kriminell”). Gemensamma fiender är vad som enar människor mest, de rika skyr “kriminella” och arbetarna skyr “arbetslöshet”, gröna skyr klimathotet, rasister skyr migranter etc. Det är enklare att skylla på personer och saker som är konsekvenser av ett i grunden ruttet system än på själva systemet, det går för djupt, det går djupt ner i medvetandet och vår inlärda världsbild.

Folk får lära sig att frukta anarki eller statens söndervittrande över allt annat. Då skulle gäng och maffia härja och ta vad de vill ha har vi lärt oss… Det är bara det att det är de rika länderna i världen som är den maffian globalt idag. Varje dag dör tusentals på grund av rika länders exploatering av landområden, människor och andra djur. Polis och militär är bara en utveckling av feodalherrarnas välden. Statsmaktens välde är vad alla vi vildar ska assimileras in i. Vi ska alla civiliseras, bli rumsrena i maktens villa, stödja rådande system med all hierarki och orättvisa. Vi kommer för alltid att vägra. Vi kommer vägra att låta staten definiera åt oss vad som är rätt och fel, det är upp till oss själva. Ingen annan får definiera vår frihet för den kan vi bara ta själva. Ingen kan tämja våra vilda hjärta.

Tröttare kan ingen vara

bakgrund, konst, poesi, , , ,

           Människor till utförsäljning, kom och köp

I begynnelsen var Sverige ett ärligt land att leva i. Sedan kom politiker med dåligt omdöme och arrogant inställning och förändrade synen på vad som var möjligt i den inre kretsen. Nej, vi har inte korruption i Sverige, bara skyhöga löner bland ministrar, statsråd och chefer. Nej, vi är inte korrumperade, men politiker och direktörer behöver stora summor pengar för att bli helgonförklarade. Forskning visar att överhetens affärer är viktigare än medborgarnas pengar, så rätta in dig i ledet, lyd, betala skatt och arbeta ihjäl dig för deras rättigheter.

        Yes how can we take your money please

Tjäna pengar, bli rik, ännu rikare. Rikast. Pengar är allt. Massor av pengar. Livet är en komma-upp-sig-orgie där stolta kapitalister satsar på ekonomin. De utvalda på regeringskansliet definierar världsbilden. ”Vi devalverar människovärdet tills medborgaren inte betyder någonting, på det sättet slipper vi känna efter. Livet är meningslöst, det vet ju alla, härifrån till Jesus i himlen, något annat hörde vi aldrig talas om”.

1993 gav Fredrik Reinfeldt ut boken Det sovande folket. Där beskriver han dåvarande regerings-politik som ”en elitpolitik fullt jämförbar med pest, smittkoppor och aids”. Reinfeldt gav upp en karriär som författare, tror vi förstår varför, för att från första kändisplats diktera kapitalismens grunduppfattning, ”Rösta på mig, jag har flest nollor på banken”.

Fredrik Reinfeldts inkomst, 154.000 kr per mån plus sociala avgifter, är beroende av att sovande medborgare inte begriper att han utnyttjar vår goda vilja. I boken säger Reinfeldt: ”Vi vill inte se ett samhälle där människor svälter, men i övrigt ska inga standardkrav skattefinansieras.” Ursäkta, men är det inte skattepengar som finansierar statsministerns månadslön? En astronomisk månadslön dessutom, ett exempel på korruption och moderna kristna värderingar, samma sak. 154.000 kr per mån är kanske ett ”standardkrav” för att borgare Reinfeldt ska slippa svälta?

          Köp dig en kalkon och lyssna till den istället

Kära medmänniska, tralla inte med i ett system som utnyttjar dig. Stanna upp och titta på hur politiker organiserat sin egen tillvaro, med månadslöner och pensioner bl a. Då vet du sanningen, hur de måste fortsätta att krama ur befolkningen skattepengar.

Ministrar, politiker och direktörer är orsaken till korruption, högre kostnader och en ökande våldsspiral. Att sluta arvodera toppar med skyhöga löner och ta ner deras löner till en rimlig nivå hjälper till att restaurera ekonomin och förtroendet för samhället.

Den framtida utvecklingen har behov av kreativitet, fantasi, empati och känslighet, kort sagt allt det som politiker inte tycker är viktigt Jag skulle inte äventyra framtiden genom att rösta på hästskojare som sätter dig framför loket, vilket innebär sist i betydelse. Du betyder ingenting för politiker, de ordbajsar vidare eftersom de är i behov av feta månadslöner. Du drar, de håvar in pengarna.

Kompostera den politiska cirkusen, organisera bort skattefinansierade politiker. Sök alternativ, se något nytt växa fram och lev lyckligare.

 

rita.bergkvist[a]spray.se  > ingen copyright skicka vidare

#ANTIPOLITIK del 2

avkolonisera, bakgrund, kamp,

Vi vill inte skapa politik av människor och deras öden. Vi vill inte utnyttja deras historier och olycka för att ge oss själva makt och ära. Vi vet att alla människor bör leva fria från härskare. Att välja sin diktator är en klen tröst när hela ens kropp trånar efter frihet. När vi inte lägger våra röster i vallokalen är det med löftet att låta rösterna höras dag och natt, året runt.

Har politiker verkligen har makt!? Eller sköter dom bara kompromisserna mellan olika krafter som trycker på: vit borgerlig media, industrierna, storföretag, tankesmedjor, språkets inbyggda rasism och den underförstått så fantastiska “tillväxten”. Det känns som att det bara är ibland, när vi råkar bli inblandade i soppan som dom ändrar ställning. När vi råkar sitta ivägen och stoppa en exploatering till av Sápmi – samernas land. Då, först då kan dom möjligtvis ändra ståndpunkt. Det är först som en kraft utanför politiken vi faktiskt påverkar. Om du röstar, känner du verkligen att du har påverkat världen något? Varje dag och natt vill vi göra världen bättre och vi drömmer om att fler ansluter sig och slåss trots alla förtryckande omständigheter som försöker hålla oss i schack. Vi vägrar att “hanteras”, vi vägrar att “kontrolleras”, vi vägrar “stabilitet” över slaget om frihet.

Varje dag och natt är en kamp mot systemet, när vi inte kan slåss tillsammans gör vi vad vi kan för att göra världen bättre direkt. Vi snor det vi behöver från storföretagen, vi ger pengarna vi skulle spenderat till hemlösa. Vi plankar kollektivtrafik och ger pengarna till behövande. Vi kämpar konstant mot att infiltreras av samhällets propaganda, storföretag och staten ska alltid ha rätt att göra vad som helst: ta folks mark, höja deras hyror, låta oss alla slava för kapitalet; för kapitalet ska hjälpa alla säger dom när dom ljuger sin näsa meterlång. Dom kommer inte bli nöjda ens när vi alla är en enda stor världsomspännande monokultur.

Vilka är vi? Vi är dem som tränger upp genom asfalten och slår ut i blom, vi är dom som visar att i kriget mot självaste naturen har människan ingen chans! Vi är stormen som härjar maktens korridorer. Vi är människor och andra djur, vi är växter, svampar och protister. Vi vill leva utan deras kontroll och åtgärder. Vi är kolonierna som gör revolt.

#ANTIPOLITIK

antirasism, avkolonisera, bakgrund, konst, Okategoriserade

Vi är politikens negation, vi är kraften som förändrar på riktigt, vi syns inte på valsedlar och går inte att rösta på. Vi är dem som agerar direkt efter hjärtat för att tillsammans skapa den värld vår kärlek brinner för. Vi väntar inte på att politiker ska lösa problem åt oss, vi agerar för att skapa problem för politiken. Politik är våld, politik är att ta över statsmaktens monopol på våld genom polis, militär, migrationsverk, fängelser, domstolar, djurfabriker, kronofogden mm. Till vänster, till höger är politik statens våld, och politiker är dem som vill ha det våldet i sin makt. De tar inte avstånd från våld förrän dagen de deserterar från politiken.

Att rösta eller inte är bara en fråga för de priviligierade nog att rösta, de utan papper kan inte göra sin röst hörd i systemet, de utanför EU/Sverige kan inte rösta, de andra varelserna vi delar planeten med kan inte rösta; berget, vindarna och floderna kan inte rösta. Det är ett system som gynnar de vita, de rika. Det gynnar de grupper som redan har det bättre än de flesta, en röst på en röstsedel är en röst på systemet. Vi kallas antidemokrater när vi vill att alla ska få höras, när vi vill att demokrati ska betyda folkstyre, att folken ska få styra över sina egna liv. När vi tårtar politiker kallas vi fascister, när nazister misshandlar eller dödar oss blir det statistik, när migrationsverket utvisar oss till döden är det tyst.

Vi sysslar inte med politik, vi begränsar inte våra röster till papperslappar i de mäktigas brevlådor, vi agerar, agiterar. Vi skapar inte opinion, vi reklamerar/skrotar det system vi ärvt mot vår vilja. Vi påverkar inte debatten, vi skapar världen utanför. Ibland gör vi våldsamheter, men vad är det minst våldsamma en kan göra? Att sitta framför teven i en värld som brinner av orättvisa krig? Vi kan inte vänta på att andra ska bestämma över oss, vi bestämmer själva att vår kärlek till allt liv är det vackraste. Världen som växer ur maktens ruiner är sin egen.