Lägerupdate #Vilseskogen #Jamtmyrå

image

Bild från skogslägret i skövlade Vilseskogen. För att göra vägar in i skogen har dom tagit ca 50 m breda gator. Vi har varit ute på vandring och pratat om olika träd, vad som händer i skogen, hittat gamla brandspår, lunglav och tickor.

Musikvideoproduktion är också i full rullning med massa galenskap och kulheter!

Läger reklam!

rävar

Läger postern har legat och göttat sig i marinad nu är den redo för intranätet. Njut!

English:

The camp poster has been waiting in sweet marinade, now it’s ready for the internets. Do enjoy!

skogsläger/ Forest-camp

february 16/2 – 1/3 2015

are you interested in …

environmental issues

skiing

hanging around the campfire

playing around in the snow

discussing resistance and activism?

At the Forest-camp in Vilseskogen, Ångermanland you get the opportunity to meeting likeminded people, nature experiences, inventory of the surrounding forest threatened by de-forrestation and film-making-workshops and much more.

to register or if you have any questions send an e-mail to kamp(a)kolonierna.se

1 ton sällsynta jordartsmetaller orsakar ca 1 ton radioaktivt avfall. #NorraKärr #Greenwash

Radioaktiv-vindkraft
För att bygga ett vindkraftverk behövs det ett antal sällsynta jordartsmetaller (även kallade REE). Den metall som det krävs mest av är Neodym, den har speciella magnetiska egenskaper som gör att generatorerna kan producera tillräckligt med el för att kraftverket ska bli lönsamt. Även andra sällsynta jordartsmetaller krävs i produktionen av vindkraftverk. Nu visar studier att 1 ton förädlad REE innebär 1 ton radioaktivt avfall. Dom två stora problemämnena är Torium och Uran. Så i brytningen av dessa har förödande effekter på miljön.

Konsten att ta till sig ny information, som omkullkastar ens uppfattning, utan att känna sig dum är det få som har, men i vissa fall är den här mänskliga faktorn en katastrof. När miljörörelser fortsätter att marknadsföra vindkraft och vattenkraft som lösningar, trots bättre vetande, utsätter dom folk både här och i andra världsdelar för en miljöns apartheid. Vi kan inte sko oss på andras olycka, det duger verkligen inte, då är vi inte bättre antirasister än tidigare kolonialherrar.

Institute for energy research

Ung vänster+Sverigedemokraterna=sant!?

I fredagens lokaltidning så kunde vi läsa att Ung Vänster Vimmerby bjuder in till antirasistisk manifestation.
 

I efterdyningarna av terrorattacken i Frankrike har de antimuslimska hatbrotten ökat. I debatter och på otaliga ledarsidor skuldbeläggs nu islam och dess anhängare kollektivt för agerandet av två enskilda.

Att vi gemensamt står upp mot denna utveckling är av yttersta vikt. So far so good! Men det var ändå något med tidningsartikeln som fick mig att sätta morgonkaffet i halsen. Det stod nämligen att arrangören bjudit in ”samtliga 8 partier för en antirasistisk manifestation.”

Samtliga åtta? Kunde det vara ett skrivfel? Tyvärr inte, efter snabb fingerräkning och ett telefonsamtal till arrangören besannades mina farhågor. Till den antirasistiska gemenskapen hade man välkomnat Sverigedemokraterna!

Då är det dags att vi som rörelse börjar fundera. Vilka och vad demonstrerar vi mot under denna paroll, om inte mot rasismen i dess mest organiserade form- Sverigedemokraterna?

Sverigedemokraterna är onekligen ett rasistiskt parti, som för en rasistisk politik. Deras företrädare, på låg likväl som på hög nivå, ertappas dagligen med rasistiska uttalande. Likväl kan inte Sverigedemokraternas rasistiska ursprung förnekas.

Utöver det uppenbara, det motsägelsefulla att bjuda in rasister till en antirasistisk demonstration, så är det kontraproduktivt därför att det spelar Sverigedemokraterna rakt i händerna.

De senaste 15 åren har vi sett ett tydligt strategiskifte i den nyfascistiska rörelsen, i första hand genom Sverigedemokraterna. Raskriget på gatan är utbytt, till fördel för den parlamentariska. Fasaden och framtoningen är mer folklig, men det politiska innehållet är detsamma.

Deras främsta mål, och högsta önskan har varit att bli av med sin rasiststämpel. Tyvärr så måste vi inse att de har lyckats! Rasismen har normaliserats i Sverige, vilket också är den enskilt största anledningen till Sverigedemokraternas valframgångar.

Vår vilja att visa upp en bred enad front mot rasism får inte leda till att vi urvattnar antirasismen. Än mindre får det leda till legitimering av det vi kämpar mot. Onekligen så är det endast Sverigedemokraterna som tjänar något på att de tillåts gå i våra led. I motsats till det, så tjänar vi på att upprätthålla en tydlig särlinje mellan oss och våra motståndare. För oss är det av yttersta vikt att normaliseringen slutar, att rasism förblir just rasism. Vi skjuter oss själva i foten om vi tvättar bort Sverigedemokraternas rasiststämpel!

Inga rasister i våra led!

 

 

Nyheter från periferin 6:e Februari 2015.

Lägret i Jamtmyråskogen/Vilseskogen närmar sig, 16 februari – 1 mars håller det på, men kom när du vill och kan! Nya provbrytningar är på gång i Sápmi, motståndet laddar upp och vi startar en podcast som du kan vara med att göra!

SVENSKA PDF Ladda hem, skriv ut och sprid!

The camp in Jamtmyrå-/Vilseforest is happening soon, 16 Februari – 1 Mars is it, but come whenever you want! New testminings are planned in Sápmi, the resistance is charging up and we are starting a podcast project that you can join!

ENGLISH PDF Download, print and share!

Fortsätt läsa Nyheter från periferin 6:e Februari 2015.

Kolonierna har en PGP-nyckel om du vill kontakta oss helt anonymt.

Vår nyckel.

Det kan vara bra att vara på säkra sidan med myndigheter som övervakar och företag som smider ondskefulla planer.

För att skicka och ta emot krypterad information, använd PGP! Här kommer länkar till guider, dock på engelska, men värda sin tid att lära sig att förstå:

Windows

Mac

För att vara säker när du surfar, använd t.ex. TOR Browser

Åsa Romson kom igen nu!

2012: Åsa Romson pressar dåvarande miljöminister Lena Ek att skydda Ojnaremyr och återinföra stoppregeln mot täktverksamhet intill Natura 2000-områden. Nu sitter Åsa Romson själv som miljöminister och vi väntar på att hon ska ta tag i detta. Kom igen nu, se till att det mest skyddsvärda naturområdet i Sverige räddas!

Metaller, återvinning och verklig hållbarhet

Det har väl knappast undgått någon att vår nuvarande livsstil är i grunden ohållbar.  Användning av fossila bränslen är ett recept på katastrof, världens skogar huggs ned i rasande takt, jord, vatten och luft förorenas av industrin. Och så vidare. Samtidigt får den som lyssnar till vad som sägs i massmedia lätt intrycket att lösningen i själva verket är mycket enkel. Att det räcker med några mindre förändringar inom det rådande systemet. Att om alla skaffar sig en bränslesnål bil (eller ännu hellre en elbil), täcker taket på sommarstugan med solceller och börjar källsortera och återvinna sina sopor, då kommer vi att uppnå ett hållbart samhälle. Givetvis utan att den fria konkurrensen eller den ekonomiska tillväxten äventyras.

Just återvinning förs ofta fram som ett sätt att skapa hållbarhet i vår ständigt ökande konsumtion av till exempel metaller. Det antyds rentav ibland att återvinningen på sikt helt skulle kunna eliminera vårt beroende av gruvdrift som metod för metallframställning, och i den offentliga debatten används orden ”återvinning” och ”hållbarhet” ofta mer eller mindre synonymt. Något som däremot sällan eller aldrig nämns ­är det faktum att inget system baserat på användning av metaller någonsin kan vara långsiktigt hållbart, med eller utan återvinning.

Alla (utom de ekonomer och industrialister som anser att allt som fungerar fram till nästa kvartalsrapport är långsiktigt) kan nog hålla med om att gruvdrift inte på något sätt kan betraktas som hållbart. Malm är en icke förnybar resurs. Förr eller senare tar den slut. Fram till dess bryts varje år mer av berggrunden lös. Mer mark föröds, fler vattendrag förgiftas och tillgången på dricksvatten minskar än mer.

Alternativet är alltså återvinning. Låt oss titta på hur det fungerar, steg för steg.

  1. En enskild person (ofta refererad till som ”konsument”) köper och använder ett föremål som innehåller metall, till exempel galvaniserad spik (järn och zink) eller en smartphone (koppar, sällsynta jordartsmetaller m.m.).
  2. Föremålet blir obrukbart.
  3. ”Konsumenten” lämnar, som den goda samhällsmedborgare hen är, in föremålet till återvinning.
  4. Eventuella andra material i föremålet sorteras bort. Med följer kanske en del metall som inte anses värd att ta till vara.
  5. Den metall föremålet ursprungligen innehöll, minus det som försvunnit genom avnötning och oxidation medan föremålet användes och i sorteringen, går in i den slutliga återvinningsprocessen.
  6. Den metall som gick in i återvinningen, minus diverse spill (ingen process är ju till hundra procent effektiv) är redo att användas igen.

I varje steg av metallens livscykel, användning, insamling, sortering och återvinning, försvinner större eller mindre mängder metall. En del går till soptippar, en del sprids ut genom nötning och korrosion. Därtill kommer den mängd som helt enkelt ”slarvas bort” och ligger och rostar bort ute i terrängen (tänk skrot längs en motorväg).

Det som går till soptippar, liksom mycket av det som försvinner genom slarv, skulle givetvis kunna tas till vara. Värre är det med den metall som nöts eller korroderar bort. Den sprids i omgivningen, i koncentrationer för små för att den någonsin ska kunna utnyttjas.

Om vi nu tänker oss att det inte finns någon nytillförsel av metall från gruvdrift blir mönstret tydligt. För varje gång metallen återvinns, minskar den totala mängden. Förr eller senare tar den slut. Metallanvändning kan alltså aldrig vara långsiktigt hållbar.

Så vad är då alternativet? Ja, någon gång i den inte alltför avlägsna framtiden måste vi komma på ett sätt att leva utan metall. Det bästa vore om vi inledde den processen redan nu, för att minimera den skada som gruvindustrin och övriga industrier åsamkar vår värld, och innan förutsättningarna för ett annat, mera naturnära, samhälle försämrats ytterligare.

Exakt hur ett nollmetallsamhälle skulle kunna se ut på detaljnivån är svårt att förutspå. Klart är i alla fall att det kommer att skilja sig radikalt från det samhälle vi lever i idag.

¡Skogsläger! ¡Forest camp!

English below.

Hej alla glada!

De två sista veckorna i februari, 16/2 – 1/3, arrangeras ett skogsläger i Vilseskogen, Ångermanland.  Vi kommer främst att roa oss med skidturer, lägereldar och bus i snön! Det kommer även förekomma diskussioner kring motstånd, olika aktioner och inventering i delar av den hotade skogen samt film-making-workshops.

Vi har tillgång till hus, begränsat med elektricitet och inte alls till rinnande vatten. Platsen ligger ungefär sex km från närmaste busshållplats, vi har bil.

Ta med er varma kläder och gärna mat om ni har möjlighet. Barnfamiljer som är intresserade av att komma hjälper vi gärna med barnpassning!

För anmälan och frågor maila till kamp(a)kolonierna.se

Givetvis är lägret en frizon utan sexism, rasism, funkofobi, homo- och transfobi etc. Detta är något vi alla hjälps åt att motverka men det kan som ni förstår helt garanteras.

Välkomna!

Hi all people!

The last weeks of February, 16/2-1/3, a forest camp is arranged in Lost forest (vilseskogen) Ångermanland. We will have a good time skiing in the forest, having campfires and fun in the snow! There will also be discussions about resistance, different actions, inventory of the threatened forest and movie making workshops.

We have a house, limited electricity and no tap water. The place is 6km from nearest bus stop. We got a car to pick you up!

Bring warm clothes and maybe some food if possible. Families with kids are also welcome and we help out watching them!

To come or ask questions email
Kamp(a)kolonierna.se

Off course the camp tries to be a zone free from sexism, racism, fonkophobia, homo- and transphobia etc. We all try to point out there is something like that and together work against it.

Welcome!

Nyheter från periferin. Januari 2015.

Nyhetsbrev

LADDA NER SOM PDF PÅ SVENSKA högerklicka, spara och skriv ut!
DOWNLOAD PDF IN ENGLISH right-click and save, print! (or read in english below)

Tryck continue reading!

Fortsätt läsa Nyheter från periferin. Januari 2015.