Man som blev tafsad på slog ner tafsaren, blev friad för nödvärn. Kvinna som blev tafsad på örfilade tafsaren, blev dömd för misshandel.

Fallet med mannen: Tingsrätten: Okej att slå ner någon som tafsar
Fallet med kvinnan: Varsågod män! Nyp på våra bröst och rumpor

…och så ett citat vi trillade över:
”if someone calls you a slut, break their fucking neck without even hesitating or saying a single word and as they lay there on the ground dead, lean down close to their corpse and whisper: “slut means the end in swedish” ”

…och ett boktips:

Boktips: The Knitting Circle Rapist Annihilation Squad

#worldwaterday i #Ojnare, #welovewater

Världsvattendagen firades rejält på Gotland!

Det var strålande solsken, och Britta Calamnius hade bjudit in till vandring i Ojnare.

IMG_0194

Vi åkte Haubornas gamla kyrkväg mot Fleringe och stannade till där tre bäckar korsar  vägen. Två av dem kommer från Tvärlingsmyr.

IMG_0198
Tvärlingsmyr

Myren var också besökt av ett par tranor.

tranor
tranor

Vi promenerade förbi bäckarna.

Bäck, bro och firande i Ojnare

Vid den tredje bäcken, av  Britta döpt till ”Porlande bäcken”, läste hon upp en vacker dikt hon skrivit om vatten.

Givmilt flödar mina källor
mina vatten väljer vägar

här forsar vreden fram
här glittrar munterhet
här flyter stilla eftertanke

Ja dåna alla mina forsar och fall
flyt stilla mina floder och spegla himlens ljus
och ni alla mina små muntra rännilar
sippra varsamt fram mellan tuvorna

Låt er aldrig hejdas aldrig styras
in i kanaler dammar eller slussar
finn er egen väg
mot havet

IMG_0203

Vi tog oss också en bit närmre Bästeträsk, där de tre bäckarna blivit en. Där åt vi lunch och fikade.fika

Britta läste upp hälsningar

Britta på världsvattendagen

och Malin läste upp insändaren ”Olja och Ojnare”.

1899339_804682999546634_1210742639_o

På kvällen var det även firande i Visby, med middag, föreläsning om vatten och livemusik!

Tack för fina arrangemang, kanske blir det en tradition?

 

 

Beowulfs provborrningar är igång i #Gállok. Beowulf is drilling in #kallak.

[eng below]

Bolaget har satt igång och borrar igen i Gállok. Dom vill få en bättre översikt över hur malmkroppen ser ut. Många är arga och upprörda över detta och aktionen mot bolaget är inte över bara för att dom fortsätter att borra. Borrningarna har pågått sedan flera år och liknande borrningar sker på massa ställen i Sverige just nu. Det aktionen i somras (2013) gick ut på var att stoppa/fördröja de provsprängningar bolaget utförde då, provsprängning ger större sår i naturen och sker inte i lika stor omfattning. Blir det aktuellt med nya sprängningar kommer det bli aktuellt med vansinnigt motstånd.

The corporation has started drilling in Gállok again. They want a better view of the iron ore body. Many people are angry because of this and the action against the corp is not yet over just because they are drilling. The drillings has been going on since several years and similar drillings are taking place all over Sweden right now. The action last summer (2013) was against the test mining operations the corp did then, if they are test mining again new furious actions against it will occur.

Olja och Ojnare

Olja och Ojnare

Fossil olja, och annat fossilt bränsle är väldigt betydelsefullt i vårt samhälle idag. Tänk på bara på all plast omkring oss! Men oljan används också för att producera mat. Gödning och olika bekämpningsmedel görs av eller med hjälp av olja och många maskiner som drivs av olja används i jordbruket. Tänk sedan på alla transporter av råvaror runt hela jorden.

Men ingen har väl missat att oljan blir mer och mer svåråtkomlig? Idag borras det långt ute till havs, och även här på Gotland har gamla fyndigheter blivit intressanta igen – när priserna stiger.

Men är det verkligen logiskt att fortsätta på samma spår? När vi vet att vi påverkar klimatet, att arter utrotas, öknar breder ut sig och isarna smälter på grund av vårt levnadssätt. Har vi blivit beroende av oljan? Har vi glömt bort att vi levt i miljontals år utan oljan, och utan att förstöra ekosystemen?

Nordkalk vill gärna berätta om hur kalk används i jordbruk och i industri. Men olja är också väldigt användbart. Det betyder inte att det är bra.

Jag har valt att leta efter ett annat sätt att leva, ett som inte förstör, utan snarare bygger upp och gör omgivningen bättre, med mer mångfald och mindre gifter. Därför är jag emot oljeborrning, fracking på Öland, nya gruvor utanför Jokkmokk och på andra ställen. Därför kämpar jag för Ojnare, för det rena vattnets naturliga väg, genom myrar och bäckar i en skog med hundratals utrotningshotade arter.

Malin Norrby

Insändare i Gotlands lokala tidningar

Låt varje dag bli en kvinnokampsdag! Störta det här trötta gubbpatriarkatet en gång för alla!

Kvinnokamp
Varje dag styr män den här världen mot undergången, varje dag blir kvinnor våldtagna, varje dag objektifieras och sexualiseras kvinnokroppar för att bibehålla rådande maktförhållanden och det galna konsumtionssamhället. Det är tröttsamt att världens vita gubbar har så mycket makt och att det kvinnor tycker, tänker och känner inte ska spela någon roll.

Alla sorters utnyttjande och förtryck hänger ihop, för att skydda jorden – vår moder – måste vi sluta förtrycka kvinnor. Alla män med vett i kroppen borde också vara rasande över hur kvinnor behandlas i samhället och vi ska säga till andra män varje gång dom objektifierar eller trycker ner en kvinna. Från och med idag så ska alla dagar vara kvinnokampsdagar. Vi är alla människor goddamnit!

Vindkraftens tomma löften. #kolonialism i #Norrland #Sápmi

BRYTNING

2013-11-20ar-verkligen-en-gruva-vid-norra-karr-vard-sitt-pris-
Vid Vättern ligger Norra Kärr, ett område som Tasman Metals vill exploatera för att utvinna så kallade sällsynta jordartsmetaller. Eftersom dessa metaller finns i en väldigt låg koncentration i berget kräver de en mycket omfattande förädlingsprocess som är väldigt giftig och skapar stora mängder slagg.
article-1350811-0CD38A4C000005DC-484_634x367 article-1350811-0CF36063000005DC-625_634x286
I Kina har utvinningen av sällsynta jordartsmetaller haft en förödande effekt på omgivningen. Norra Kärr ligger precis vid stranden till Sveriges största dricksvattentäkt, som redan nu är hotad av försvarets hela tiden utökade bombningar och bolaget Gripen Oil and Gas planer på fossilgasborrning. En gruva där skulle sänka vattenkvaliteten för idag tusentals människor och inom en snar framtid behöver även Örebro och Stockholm börja ta vatten från Vättern.

En av de metaller som krävs för de högeffektiva vindkraftverk som byggs idag är neodym. En metall Tasman vill bryta vid Vätterns strand. Ofta när vindkraft diskuteras pratas det inte om vilka metaller som krävs i produktionen av själva verken och vad brytningen av dessa orsakar. Sällsynta jordartsmetaller förekommer också ofta tillsammans med uran i berget.

Kolonisering

SCA – Sveriges Cellulosa Aktiobolag (Satanic Clearcutting Agency) “äger” halva Sveriges “skogar” (alltså även kalhyggen, plantage & raka trädrader). Det är läskigt att gå in på deras hemsida och se hur mycket det företaget besitter enligt lag, men för att se skadan på skogarna bolaget orsakar behöver en vistas i det som SCA kallar skog.
kalhygge, trädplantage, föryngringsyta
Lokalsamhällena i Norrlands inland skulle vara rikast i världen om intäkter från skogsskövlingarna stannade kvar. Vi skriver ‘skogsskövlingar’ för att kalla det vid sitt rätta namn, Sverige har bara kvar cirka 2% av sina urskogar medan regnskogsskövlingen av Amazonas inte ens “hunnit halvvägs”. Läs mer hos Skydda skogen eller kolla in Global Forest Watch. Samma bolags energisektion SCA Energy vill nu vara med och fortsätta koloniseringsprocessen i och med vindkraftsinvesteringar.

Fortfarande har inte lokalbor någonting att säga till om så länge de inte är tacksamma över de “arbetstillfällen” som skapas med utbyggnaden.

Dialog
När det kommer till industriell expansion i Sápmi,  har samebyarna eller sametinget inget att säga till om. Industrin vill endast ha “dialog” för att få sin vilja igenom med så lite motstånd som möjligt. Det spelar inte så stor roll om det gäller dammbyggen, skogsskövling, gruvor, infrastruktur eller vindkraft; industrin ska få som den vill och staten Sveriges roll är att se till att det så blir. Idag hotas bland andra Girjas- & Tärendösamebyar av vindkraftsexploateringar.

Hoten på plats

När vindkraftsparkerna är byggda hotar de fågellivet (kanske inte lika mycket som tamkatter gör men ändå) då snurrorna slår ner speciellt större rovfåglar.
1451063_520_292
På vindkraftsvingarna bildas det is om vintrarna och den isen kastas sedan iväg och träffar då och då djur. Renar vill inte vistas nära kraftverken. Ljudet och den visuella störningen av vindkraftverken stör rekreation och turism. Det är många som bor i Norrland för att slippa bo på just ett industriområde. Underhållet av kraftverken kräver många vägbyggen till och från som tar plats i de redan skändade landskapen. Transporterna som krävs för att resa och underhålla vindkraftverk är fossilenergikrävande och de kan aldrig bli hållbara.

Bättre än andra energislag?

vindkraftverk, fågeldöd, norge, sápmi
Att vindkraften är ett grönt och miljövänligt alternativ bör på allvar diskuteras. Utvinningen av metaller, uppresningen, underhållet, fågeldödandet, rendödandet mm borde tala sitt tydliga språk, men många miljöengagerade tänker ändå i koloniala banor: som att det är bättre med vindkraft jämfört med andra el-energislag. Ofta är det OK med energi från vattenkraft och vindkraft bara inte ens egen fors dödas eller om vindkraftverken inte står bredvid just sitt hus. Logiskt sett borde det inte vara OK att offra någon annans fors eller vildmark då heller. Sen finns det även martyrer som gärna vill bo bredvid vindkraftverk bara för att rädda klimatet…seriöst!? Klimatet räddas inte av att vi med fossildrivna maskiner, byggda av fossila material, bryter fossila metaller och bygger fossilunderhållna megamaskiner!

120701
Vi är inga klimatförnekare bara för att vi inte ser vindkraften som vår bäste vän. Det är bara mer komplicerat än att resa vindkraftverk och fortsätta samhället som förut. Inga nya energislag kommer att kunna försörja ett samhälle som hela tiden kräver mer energi för att gå runt. Vilka lösningar vi än kommer på måste samhället trappa ner sin energiförbrukning! Det kan en göra på ett personligt plan, men vi tillsammans kan se till att det görs på en större skala. Tillsammans kan vi klättra in på kolkraftverken och stänga ner dem, tillsammans kan vi se till att dammarna rivs och fisken får leva, tillsammans kan vi stänga ner gruvor och stoppa skogsskövlingen, och tillsammans kan vi stoppa vindkraftverkskolonialismen.


SVT-inslag om vindkraft.