Etikettarkiv: dödad av civilisationen

Vindkraftens tomma löften. #kolonialism i #Norrland #Sápmi

BRYTNING

2013-11-20ar-verkligen-en-gruva-vid-norra-karr-vard-sitt-pris-
Vid Vättern ligger Norra Kärr, ett område som Tasman Metals vill exploatera för att utvinna så kallade sällsynta jordartsmetaller. Eftersom dessa metaller finns i en väldigt låg koncentration i berget kräver de en mycket omfattande förädlingsprocess som är väldigt giftig och skapar stora mängder slagg.
article-1350811-0CD38A4C000005DC-484_634x367 article-1350811-0CF36063000005DC-625_634x286
I Kina har utvinningen av sällsynta jordartsmetaller haft en förödande effekt på omgivningen. Norra Kärr ligger precis vid stranden till Sveriges största dricksvattentäkt, som redan nu är hotad av försvarets hela tiden utökade bombningar och bolaget Gripen Oil and Gas planer på fossilgasborrning. En gruva där skulle sänka vattenkvaliteten för idag tusentals människor och inom en snar framtid behöver även Örebro och Stockholm börja ta vatten från Vättern.

En av de metaller som krävs för de högeffektiva vindkraftverk som byggs idag är neodym. En metall Tasman vill bryta vid Vätterns strand. Ofta när vindkraft diskuteras pratas det inte om vilka metaller som krävs i produktionen av själva verken och vad brytningen av dessa orsakar. Sällsynta jordartsmetaller förekommer också ofta tillsammans med uran i berget.

Kolonisering

SCA – Sveriges Cellulosa Aktiobolag (Satanic Clearcutting Agency) “äger” halva Sveriges “skogar” (alltså även kalhyggen, plantage & raka trädrader). Det är läskigt att gå in på deras hemsida och se hur mycket det företaget besitter enligt lag, men för att se skadan på skogarna bolaget orsakar behöver en vistas i det som SCA kallar skog.
kalhygge, trädplantage, föryngringsyta
Lokalsamhällena i Norrlands inland skulle vara rikast i världen om intäkter från skogsskövlingarna stannade kvar. Vi skriver ‘skogsskövlingar’ för att kalla det vid sitt rätta namn, Sverige har bara kvar cirka 2% av sina urskogar medan regnskogsskövlingen av Amazonas inte ens “hunnit halvvägs”. Läs mer hos Skydda skogen eller kolla in Global Forest Watch. Samma bolags energisektion SCA Energy vill nu vara med och fortsätta koloniseringsprocessen i och med vindkraftsinvesteringar.

Fortfarande har inte lokalbor någonting att säga till om så länge de inte är tacksamma över de “arbetstillfällen” som skapas med utbyggnaden.

Dialog
När det kommer till industriell expansion i Sápmi,  har samebyarna eller sametinget inget att säga till om. Industrin vill endast ha “dialog” för att få sin vilja igenom med så lite motstånd som möjligt. Det spelar inte så stor roll om det gäller dammbyggen, skogsskövling, gruvor, infrastruktur eller vindkraft; industrin ska få som den vill och staten Sveriges roll är att se till att det så blir. Idag hotas bland andra Girjas- & Tärendösamebyar av vindkraftsexploateringar.

Hoten på plats

När vindkraftsparkerna är byggda hotar de fågellivet (kanske inte lika mycket som tamkatter gör men ändå) då snurrorna slår ner speciellt större rovfåglar.
1451063_520_292
På vindkraftsvingarna bildas det is om vintrarna och den isen kastas sedan iväg och träffar då och då djur. Renar vill inte vistas nära kraftverken. Ljudet och den visuella störningen av vindkraftverken stör rekreation och turism. Det är många som bor i Norrland för att slippa bo på just ett industriområde. Underhållet av kraftverken kräver många vägbyggen till och från som tar plats i de redan skändade landskapen. Transporterna som krävs för att resa och underhålla vindkraftverk är fossilenergikrävande och de kan aldrig bli hållbara.

Bättre än andra energislag?

vindkraftverk, fågeldöd, norge, sápmi
Att vindkraften är ett grönt och miljövänligt alternativ bör på allvar diskuteras. Utvinningen av metaller, uppresningen, underhållet, fågeldödandet, rendödandet mm borde tala sitt tydliga språk, men många miljöengagerade tänker ändå i koloniala banor: som att det är bättre med vindkraft jämfört med andra el-energislag. Ofta är det OK med energi från vattenkraft och vindkraft bara inte ens egen fors dödas eller om vindkraftverken inte står bredvid just sitt hus. Logiskt sett borde det inte vara OK att offra någon annans fors eller vildmark då heller. Sen finns det även martyrer som gärna vill bo bredvid vindkraftverk bara för att rädda klimatet…seriöst!? Klimatet räddas inte av att vi med fossildrivna maskiner, byggda av fossila material, bryter fossila metaller och bygger fossilunderhållna megamaskiner!

120701
Vi är inga klimatförnekare bara för att vi inte ser vindkraften som vår bäste vän. Det är bara mer komplicerat än att resa vindkraftverk och fortsätta samhället som förut. Inga nya energislag kommer att kunna försörja ett samhälle som hela tiden kräver mer energi för att gå runt. Vilka lösningar vi än kommer på måste samhället trappa ner sin energiförbrukning! Det kan en göra på ett personligt plan, men vi tillsammans kan se till att det görs på en större skala. Tillsammans kan vi klättra in på kolkraftverken och stänga ner dem, tillsammans kan vi se till att dammarna rivs och fisken får leva, tillsammans kan vi stänga ner gruvor och stoppa skogsskövlingen, och tillsammans kan vi stoppa vindkraftverkskolonialismen.


SVT-inslag om vindkraft.

Ett symptom.

Ojnareskogens natur är unik i världen men det är inte unikt att den förstörs. Världen över förgörs människors och andra varelsers habitat och ca 200 arter utrotas varje dag. Vi lever i en väldigt speciell tid i planeten jordens historia, vi lever i det sjätte massutdöendet planeten gått igenom. Men den här gången är det inte en komet eller något annat som står för det, det är vi människor som är orsaken. Det målas ofta upp att det är oundvikligt att vi blir mer och mer teknologiska och städernas tillväxt (på bekostnad av de vilda) ses som något naturligt. Ojnareskogens utrotning är ett symptom av något mycket djupare, en sjukdom som den civiliserade kulturen är drabbad av, ett sjukt samhälle som gått i arv i generationer, ett sätt att leva som mer och mer skärmar av från den verkliga världen och gör att folk tror såna här galenskaper är helt naturliga. Civilisationens växande hunger efter det som kallas resurser är inte något självklart. Ingenting är egentligen oundvikligt, vi tillsammans kan välja att ta en annan väg. Vi kan välja ett liv som inte tar död på oss, vilket fler och fler vill göra, men… tills dess att alla förstår detta och skrider till handling måste vi som vet detta stoppa dem som förgör vårt enda hem, planeten jorden.