Vi vill inte skapa politik av människor och deras öden. Vi vill inte utnyttja deras historier och olycka för att ge oss själva makt och ära. Vi vet att alla människor bör leva fria från härskare. Att välja sin diktator är en klen tröst när hela ens kropp trånar efter frihet. När vi inte lägger våra röster i vallokalen är det med löftet att låta rösterna höras dag och natt, året runt.
Har politiker verkligen har makt!? Eller sköter dom bara kompromisserna mellan olika krafter som trycker på: vit borgerlig media, industrierna, storföretag, tankesmedjor, språkets inbyggda rasism och den underförstått så fantastiska “tillväxten”. Det känns som att det bara är ibland, när vi råkar bli inblandade i soppan som dom ändrar ställning. När vi råkar sitta ivägen och stoppa en exploatering till av Sápmi – samernas land. Då, först då kan dom möjligtvis ändra ståndpunkt. Det är först som en kraft utanför politiken vi faktiskt påverkar. Om du röstar, känner du verkligen att du har påverkat världen något? Varje dag och natt vill vi göra världen bättre och vi drömmer om att fler ansluter sig och slåss trots alla förtryckande omständigheter som försöker hålla oss i schack. Vi vägrar att “hanteras”, vi vägrar att “kontrolleras”, vi vägrar “stabilitet” över slaget om frihet.
Varje dag och natt är en kamp mot systemet, när vi inte kan slåss tillsammans gör vi vad vi kan för att göra världen bättre direkt. Vi snor det vi behöver från storföretagen, vi ger pengarna vi skulle spenderat till hemlösa. Vi plankar kollektivtrafik och ger pengarna till behövande. Vi kämpar konstant mot att infiltreras av samhällets propaganda, storföretag och staten ska alltid ha rätt att göra vad som helst: ta folks mark, höja deras hyror, låta oss alla slava för kapitalet; för kapitalet ska hjälpa alla säger dom när dom ljuger sin näsa meterlång. Dom kommer inte bli nöjda ens när vi alla är en enda stor världsomspännande monokultur.
Vilka är vi? Vi är dem som tränger upp genom asfalten och slår ut i blom, vi är dom som visar att i kriget mot självaste naturen har människan ingen chans! Vi är stormen som härjar maktens korridorer. Vi är människor och andra djur, vi är växter, svampar och protister. Vi vill leva utan deras kontroll och åtgärder. Vi är kolonierna som gör revolt.